Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att information om projektet Seniorservice 80+ beaktas i den pågående utredningen Senior 2005.
Det starkt ökade behovet av omvårdnadsinsatser inom kommunal hemtjänst har lett till att serviceinsatser, som den kommunala hemtjänsten erbjuder, minskat radikalt. Ändå finns där ett stort behov hos många av de mycket gamla. Andelen äldre som har någon form av funktionshinder är hög. För många blir de tyngre praktiska hemuppgifterna ett av de svåraste hindren för ett rikt liv på äldre dar.
Därför genomförde Kommunalarbetareförbundet under 2000/2001 en framgångsrik försöksverksamhet med subventionerad hemservice till personer över 80 år. Den genomfördes i samverkan med Örebro kommun och kooperativet Start 97 och pågick i tre kommundelar i Örebro.
Verksamheten finansierades dels genom rekryteringsstöd från arbetsmarknadsmyndigheten, dels genom en ekonomisk insats från Kommunalarbetareförbundet. Örebro kommun hade tidigare tagit beslut om att bidra ekonomiskt till försöket, men sedan beslutet överklagats av en representant för ”Den nya välfärden” upphävdes det av länsrätten. Länsrätten hänvisade till det principiella förbudet i kommunallagen 2 kap.1 § mot att ge understöd till enskilda utan att ha laglig grund för detta, t.ex. socialtjänstlagens regler om bistånd. Länsrätten ansåg också att kommunens beslut innebar överskridande av den kommunala kompetensen. Tidigare hade länsrättens beslut om inhibition utan framgång överklagats till regeringsrätten.
Erfarenheterna från Örebroförsöket bör kunna tas till vara i utvecklingen av stödet till de äldre. Bakgrunden är som framgår ovan den radikala förändring som skett av kommunernas sociala hemtjänst. Tidigare utgjorde praktiska hemtjänster som städning, matlagning, tvätt och hemhandling en stor andel av hemtjänstinsatserna. I takt med att andelen mycket gamla ökat och kommunerna tagit ett huvudansvar för vården av svårt sjuka äldre har olika sjukvårds- och omvårdnadsinsatser kommit att nästan helt dominera hemtjänsten. Många äldre får nu betydligt större insatser än tidigare, samtidigt som andelen äldre över 65 år som får hjälp med serviceinsatser är oförändrat 7,8 %. I gruppen 80 år och äldre är andelen över 18 %.
Ändå finns hos många äldre ett starkt önskemål att själva kunna avgöra vilket stöd man önskar i det dagliga livet. Även hjälp i ganska liten omfattning bidrar till ett självständigt liv och medför ofta att behovet av mer omfattande insatser skjuts upp. Många äldre har särskilt svårt för tyngre uppgifter som storstädning och fönsterputsning. Där har hemtjänsten både av organisatoriska och arbetsmiljöskäl svårt att tillgodose behoven och hänvisar normalt till den öppna marknaden, som de äldre sällan har ekonomisk möjlighet att anlita.
För hemtjänsten blir mer omfattande praktiska insatser i hemmen ofta ett hinder i omvårdnadsarbetet. Det blir ofta omöjligt att tidsmässigt planera in de serviceinsatser som den enskilde beviljats. Städning hos en pensionär får ofta skjutas till senare när omvårdnadspersonalen fått uppgift om att en mycket vårdkrävande pensionär är på väg hem från sjukhus. Lika klart är att den dygnet-runt-verksamhet som hemtjänsten nu är innebär personal på schema dag och kväll, vardagar och helger varför det är omöjligt att upprätthålla personkontinuiteten hos den enskilda vårdtagaren.
Örebroförsöket Seniorservice 80+ innebar att två långtidsarbetslösa personer anställdes av kooperativet Start 97. Deras uppgift blev att utföra hemservicetjänster utan behovsbedömning hos äldre som fyllt 80 år. De äldre erbjöds upp till fyra timmar hemservice per månad från projektet. Egenavgiften var 75 kr per timme. 165 pensionärer tackade ja till erbjudandet och cirka 90 debiterades varje månad. Oftast anlitade de äldre hemservicen två timmar var fjortonde dag. Utvärderingen bland de äldre är mycket positiv. Utöver ökad livskvalitet hos de äldre konstaterades att behovet av konventionell hemtjänst sköts upp i flera fall. Särskilt uppskattade de äldre den kontinuitet, som verksamheten gav.
De anställda var också nöjda med försöket. För båda gav det en väg in på arbetsmarknaden. Den ene av de båda anställda hade utländsk bakgrund och hade trots god utbildning från hemlandet inte lyckats få en anställning på den svenska arbetsmarknaden. Båda finns på den öppna arbetsmarknaden idag. Erfarenheterna från försöket visar också att verksamheten bör som i projektet drivas i relativt småskaliga företag. Närheten mellan dem som administrerar projektet, kunder och utförare spelar en viktig roll för kvaliteten i verksamheten.
|
Stockholm den 9 oktober 2002 |
|
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Helena Zakariasén (s) |
|
Lennart Axelsson (s) |
Matilda Ernkrans (s) |