Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett genusperspektiv i översynen av LVM och vid styrning av behandling samt implementering av forskningsresultat.
Riksdagens revisorer har lagt fram en rapport om Statens institutionsstyrelse och med den tillhörande förslag till förbättringar av tvångsvården för missbrukare. Vänsterpartiet välkomnar rapporten och de förslag som revisorerna lagt fram och understryker vikten av översyn och kvalitetshöjning av tvångsvården. Det saknas dock en viktig komponent i såväl revisorernas rapport som förslag. Vi vet av de studier som utförts inom missbrukarvården att vården och behandlingen i alltför hög utsträckning är utformade och anpassade utifrån mäns missbruk och behov. Flickor och unga kvinnor med missbruksproblem, som är så svåra att de blir föremål för tvångsvård, lever ofta mycket destruktivt och utsätts många gånger för våld och sexuella övergrepp. Utslagningen av flickor och unga kvinnor som missbrukar går ofta snabbare och är mer definitiv än pojkars och mäns utslagning, beroende på det normsystem som finns i samhället och som innebär att flickor och kvinnor döms hårdare än pojkar och män. Flickor och unga kvinnor som lever i missbruksmiljöer utsätts också ofta för våld och övergrepp av sin partner eller andra män som missbrukar varför en behandling i en miljö där både män och kvinnor deltar kan hindra dessa flickor och kvinnor från att ta upp sin utsatthet i förhållande till män. Det är mot den bakgrunden angeläget att översynen av LVM och styrningen av behandlingen samt implementering av forskningsresultat förses med ett genusperspektiv. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet delar revisorernas uppfattning att det behövs bättre uppföljningar av vården enligt LVM för att bl.a. hitta effektiva metoder som är anpassade utifrån den enskildas behov. Det är inte minst viktigt utifrån ovanstående resonemang om de olikartade behov som kvinnor och män har av vård och behandling. Det ska dock betonas att trots det vällovliga i en noggrann uppföljning den aldrig får gå ut över den enskildas integritet varför sekretessfrågorna bör belysas med omsorg.
|
Stockholm den 5 februari 2003 |
|
|
Ingrid Burman (v) |
|
|
Elina Linna (v) |
Gunilla Wahlén (v) |