Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att analysera och utvärdera hur den svenska alkoholpolitiken har utvecklats sedan EU-inträdet samt föreslå lämpliga åtgärder för att minska risken för alkoholskador.
I debatten inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU) befarade många att Sverige skulle få svårt att i längden kunna bevara och utveckla den restriktiva alkoholpolitik, som i ett internationellt perspektiv varit förhållandevis framgångsrik. En utgångspunkt har varit att en ökad totalkonsumtion av alkohol kommer att leda till fler alkoholmissbrukare och fler alkoholskador. Sverige har därför genom olika metoder försökt hålla tillbaka totalkonsumtionen av alkohol, t.ex. genom att endast tillåta försäljning av alkohol på Systembolaget, som tidigare endast var öppet på vardagar, och på näringsställen som innehar utskänkningstillstånd för alkoholhaltiga drycker. Vi har en åldersgräns för inköp av alkohol på Systembolaget på 20 år medan du måste vara 18 år för att köpa alkohol på t.ex. krogen. Krogar och andra nöjesställen har haft begränsade öppettider, speciellt nattetid, och ofta tydliga begränsningar inom vilka tider alkohol får serveras. Vi har också bedrivit en ganska intensiv information mot olika droger och berusningsmedel, t.ex. alkoholen, i skolundervisningen. Vi har också haft tydliga och begränsande införselregler av alkoholhaltiga drycker från annat land till Sverige. Även Sverige har många människor med alkoholproblem och stora kostnader för alkoholskador inom t.ex. sjukvården, men i en internationell jämförelse har vi haft en förhållandevis låg konsumtion av alkohol per invånare.
Trots vad som sades av Ja-sidan inför EU-omröstningen har Sverige tvingats till en rad förändringar, läs reträtter, vad gäller den restriktiva alkoholpolitiken sedan vi blev medlemmar i EU. Successivt har de stränga införselreglerna under protest fått mjukas upp och inom kort har vi rätt att föra in mycket stora kvantiteter av olika alkoholhaltiga drycker till Sverige från annat land. Vad får detta för konsekvenser?
Under lång tid var Systembolaget öppet endast på vardagar. Efter en mycket kort försöksverksamhet på ett fåtal platser, vars alkoholpolitiska konsekvenser aldrig hann utredas, infördes ett generellt lördagsöppet. Vad får detta för konsekvenser för alkoholkonsumtionen? Hur påverkas antalet kvinnor som misshandlas av alkoholmissbrukande män? Numera är nöjesställen och krogar öppna ”all night long” med möjlighet att förtära alkohol i princip dygnet runt. Vilka är konsekvenserna av detta?
Detta är bara några exempel på att den svenska alkoholpolitiken tvingats till stora reträtter, som var och en för sig torde leda till ökad totalkonsumtion och därmed fler alkoholmissbrukare och ökade alkoholskador. Det är illa nog, men hur ser den totala effekten ut när alla dessa negativa effekter sammanvägs? Det är hög tid att ta reda på detta. Därför bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning för att analysera och utvärdera hur den svenska alkoholpolitiken har utvecklats sedan EU-inträdet och konsekvenserna av detta samt utifrån denna kunskap föreslå lämpliga åtgärder för att minska risken för alkoholmissbruk och skador av alkohol.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Peter Pedersen (v) |