Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av åtgärder för att komma till rätta med överviktsproblem hos barn och ungdomar.
I forna tider då fattigdomen var utbredd i landet var övervikt (som bl a kan leda till att sjukdomar debuterar tidigare) en tämligen sällsynt företeelse. Men med ökande välstånd har även vikten hos svenskarna ökat och termen övervikt blivit ett begrepp som kryper allt lägre ner i åldrarna. För några decennier sedan började överviktstendenser hos pojkar märkas först när de slutade skolan, hade fyllt 15 år och fick köra moped. Idag ser man överviktiga små sjuåringar börja skolan.
I Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2001 anges att andelen överviktiga mönstrande 18-åringar ökat från 7 till 18 procent och andelen med fetma från nästan 1 till nästan 4 procent, från år 1971 till 1988. Undersökningar visar att genomsnittlig BMI (kroppsmasseindex, mått på den relativa kroppsvikten, bygger på uppgifter om vikt och kroppslängd) har ökat generellt sedan 1980-talets början för både män och kvinnor. Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att ungefär 45 procent av såväl kvinnor som män var överviktiga eller feta år 1996/97, jämfört med ungefär 39 procent 1988/89 i åldrarna 16 till 84 år. Särskilt ökar andelen med fetma och övervikt bland unga kvinnor, en fördubbling sedan år 1980/81.
Bland skolbarn i Sverige ökar vikten mer än längden. Riskcentrum för överviktiga barn vid Huddinge sjukhus följde under tio år 650 barn i Norrtälje. Resultaten av undersökningen presenterades förra året och det visade sig att var fjärde tioåring vägde 20 procent över medelvikten för sin ålder. Det överensstämmer väl med den undersökning som presenterades i Göteborgs-Posten 15 april 2002, vilken visade att av över 6 000 västsvenska barn var var femte tioåring överviktig. 3 av 100 barn i den årskullen har en rent hälsofarlig fetma. Nu visar en ny studie att en överviktig tioåring lätt kan bli en överviktig tonåring. Den s k Compassundersökningen, utförd av Folkhälsoinstitutet och institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, har studerat 4 000 14-åringar i Stockholm. Av denna studie framgår att av fjortonåringarna var 4 av 100 feta. 24 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna var överviktiga i årskurs 8. Resultaten från de båda undersökningarna bekräftar tesen att en tidigt etablerad övervikt kan vara svår att bryta samtidigt som allt fler hamnar i kategorin överviktiga.
Från studier av vuxna med övervikt vet man att också en ganska måttlig viktnedgång innebär vinster för hälsan, och tvärtom. Varje ytterligare steg på överviktsskalan innebär ökade risker för hjärt-kärlsjukdom. Att svenska barn och ungdomar nu tycks bli allt tyngre är oroande. Det är en allvarlig utveckling eftersom hälsoskadlig övervikt eller fetma grundlagd i barndomen kan vara svår att bli av med. Risken att drabbas av såväl fysisk som psykisk ohälsa ökar.
Den främsta anledningen till problemen är för mycket stillasittande. FN:s världshälsoorganisation, WHO, genomför återkommande internationella undersökningar av skolbarn i årskurs fem, sju och nio. Undersökningen visar bl a att fritidsvanorna innebär mer stillasittande än tidigare. Skolbarnens TV-tittande har ökat markant sedan mitten av 1980-talet. Ökningen i videotittandet som tidigare har observerats hade avstannat och även minskat något i den senaste undersökningen 1997/98. Att spela dataspel är dock en sysselsättning som har ökat kraftigt sedan förra undersökningen 1993/94. Enligt Socialstyrelsen finns det flera förklaringar till utvecklingen av viktökningen. Den viktigaste faktorn är den tekniska utvecklingen som gjort att vi behöver röra på oss allt mindre. Bildskärmsarbete på jobbet samt video- och TV-tittande och datoranvändning på fritiden har gjort att den totala energiförbrukningen, trots ökad motion på fritiden, är mindre än den var tidigare. Däremot har stora delar av befolkningen inte minskat sitt kaloriintag.
Socialstyrelsen anser det särskilt oroande att stillasittandet ökar bland barn och unga och menar att det är nödvändigt med ökad fysisk aktivitet bland dessa grupper för att motverka övervikt. Det anser även Svenska gymnastikförbundet som har föreslagit 30 minuter schemalagd motion om dagen för svenska skolelever.
I en artikel i Medicinsk Vetenskap (nr 2/2001) menar Claude Marcus, professor i pediatrik och huvudman för riskcentrum för övervikt hos barn vid Huddinge universitetssjukhus, att vår livsstil bidrar till att allt fler barn och ungdomar blir överviktiga. Han hävdar också att så gott som alla ungdomar idag lever osunt med snabbmat, läsk och godis och för lite aktivitet. De genetiska förutsättningarna spelar också stor roll för övervikt och fetma.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Ingemar Vänerlöv (kd) |