Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell utbildningskampanj om dolda funktionshinder.
Ett stort antal medborgare, både barn och vuxna, har någon form av funktionshinder. Detta funktionshinder kan vara synligt eller dolt. Rörelsehinder är synligt och därför kan vi vanligtvis med blotta ögat se att personen i fråga inte fullt kan röra sig. Dolda funktionshinder kan vi inte se med blotta ögat men de finns där likväl. Oavsett om hindret är synligt eller dolt kan det vara lika arbetsamt att leva med. Det finns funktionshinder och sjukdomar som ingen behöver ana att en individ har, men ändå är de gravt handikappande i vissa miljöer. Det är också svårare att förstå vilka hjälpmedel som krävs för att åtgärda dolda hinder. För att åtgärda ett synligt hinder som rörelsehinder förstår vi snabbt att det krävs till exempel en hiss eller en avfasad trottoarkant. Vilka åtgärder konsekvenserna av ett dolt funktionshinder kräver är inte lika enkelt att förstå.
Till de dolda handikappen räknas allergier, psykiska sjukdomar, afasi och demens m.fl. Att individens handikapp är osynligt kan innebära en särskilt stor belastning för den som är drabbad. Särskilt gäller detta barn och ungdomar. Medicinska handikapp är ”dolda handikapp”, dvs. funktionshinder som orsakas av sjukdomar som t ex allergi, astma, blödarsjuka, diabetes, epilepsi, hjärtsjukdom, inkontinens, lungsjukdom och psoriasis.
Okunskap om dolda funktionshinder kan ge situationer av diskriminering. Av den anledningen är det mer aktuellt än någonsin att så många som möjligt har kunskap om inte minst de dolda funktionshindren. Särskilt viktigt är det att handläggare i kommuner och på försäkringskassor får utbildning på detta viktiga område. Andra viktiga målgrupper för utbildning är till exempel lärare och politiker. Av den anledningen bör en nationell utbildningskampanj initieras. Med sitt väl utbyggda kontaktnät och sin erfarenhet bör studieförbunden kunna spela en viktig roll i en sådan kampanj.
Det är ett oerhört viktigt och omfattande arbete att skapa ett samhälle som ser, bejakar och inkluderar alla människor, ett samhälle där alla får plats. I det arbetet har vi alla mycket lättare att identifiera oss med och handskas med de synliga handikappen som till exempel någon form av rörelsehinder.
Men de människor som har någon form av dolt funktionshinder har det ibland ännu värre ställt. Ofta kan de kanske inte ens formulera sina behov eller ge uttryck för att de behöver hjälp. Det måste vara en prioriterad uppgift att lyfta fram dessa människors behov och vinnlägga sig om att lyssna på dem som saknar röst.
Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är ett funktionshinder den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av en skada inte kan utföra en aktivitet på samma sätt eller inom de gränser som kan anses som normalt. Funktionshinder är i sig inget handikapp, men kan bli det om den miljö eller den situation som den funktionshindrade befinner sig i är sådan att tillvaron försvåras.
Handikapp är en beteckning för de konsekvenser som följer av ett funktionshinder. Det är alltid något relativt och uppstår först i samspelet mellan en individ och den omgivande miljön. En person med funktionshinder kan alltså vara handikappad i en viss miljö eller i en viss situation utan att för den skull vara det i andra. Detta är en miljörelaterad handikappsyn.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Dan Kihlström (kd) |