Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omgående ändra maxtaxan för äldre så att den ger alla pensionärer rättvisa villkor.
Redan när maxtaxan för äldre infördes framförde Centerpartiet kritik mot förslaget därför att vi insåg att den skulle innebära ökade klyftor mellan olika pensionärer. De som redan har god ekonomi har nu fått det ännu bättre medan många med låg pension har drabbats väldigt hårt.
Centerpartiet vill ha rimliga taxor och avgifter inom äldreomsorgen, men vi vill inte ta ifrån kommunerna möjligheten att själva bestämma hur de skall bedriva en god äldreomsorg.
Nu kan vi se många exempel på äldre personer med låg pension som drabbats hårt av reformen därför att de har ett sparkapital. Nedan belyser jag ett exempel där en kvinna som är 82 år drabbats väldigt hårt, och hon är långt ifrån ensam om detta.
Denna kvinna har 4 829 kronor i pension i månaden samt 312 kronor i inkomst av kapital. Tidigare betalade kvinnan som bor i gruppbostad i en mindre kommun 3 594 kronor i månaden i avgift för allt. Hon hade då 1 547 kronor över varje månad till sin personliga kostnader. Nu efter reformen får hon betala 5 705 kronor minus ett bostadstillägg på 380 kronor i månaden. Boendekostnad 2 640 kronor och matkostnad 3 065 kronor. Varje månad får denna kvinna alltså betala 564 kronor mer i avgifter till kommunen än vad hon får in. Denna summa samt övriga personliga utgifter får hon alltså ta av sitt sparande. Detta kan inte betraktas som rimligt.
Tidigare kunde kommunerna subventionera matkostnader, men detta har starkt kritiserats med åberopande av likställighetsprincipen i kommunallagen. Det är angeläget att lagen om maxtaxa möjliggör för kommunerna att som tidigare subventionera matkostnader till pensionärer med låg pension så att den ovan beskrivna kvinna slipper ta av sina besparingar.
Med den nya maxtaxan för äldre är det bara de med hög pension som slipper ta av sina besparingar för att klara livets nödtorft.
Min förhoppning är att regeringen verkligen skyndsamt förtydligar lagen om maxtaxa för äldre och gör de förändringar som krävs för att sådana konsekvenser som beskrivits ovan inte drabbar våra äldre.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |