Motion till riksdagen
2002/03:So296
av Kenneth Johansson m.fl. (c)

Handikappolitik


Sammanfattning

Handikappolitik handlar om att skapa likvärdigt medborgarskap för människor med funktionshinder. Centerpartiet vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla, där alla människor kan delta i samhällslivet på lika villkor. För att detta skall bli möjligt krävs samhällsplanering. Många funktionshinder skulle förminskas och i bästa fall elimineras helt om vi anpassade samhället så att det passade alla människor. Centerpartiet anser att de grundläggande fri- och rättigheterna måste kompletteras med ytterligare rätt till sociala förmåner som krävs för att kunna delta i samhället på likvärdiga villkor. Det finns en utbredd och djupgående samsyn om att åtgärder behövs för att funktionshindrade skall uppnå ökad delaktighet och jämlikhet i samhället. Ett sätt att markera detta är att låta frågan komma till tydligare uttryck i regeringsformen. Lönebidragssystemet har stor betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få ta del av den svenska arbetsmarknaden. Genom ett aktivt arbetsliv får arbetshandikappade ta del av en social gemenskap på arbetsplatserna. Det är angeläget att utöka samt göra lönebidragssystemet mer flexibelt och på så sätt snabbt nå målsättningen om att alla människor skall ha möjlighet till egen försörjning.

Skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan. Problemet är att en elev som inte får det stöd han eller hon behöver för att få en likvärdig utbildning inte kan pröva det rättsligt. Detta kan Centerpartiet inte acceptera. Alla människor skall ha rätt till rehabilitering. Det är viktigt att rehabiliteringsresurserna ges hög prioritet och att rehabiliteringen kommer igång i ett så tidigt skede som möjligt. Genom en hjälpmedelsgaranti kan hjälpmedel för rehabilitering och trygghet säkras.

Centerpartiet vill inleda en bred och grundlig diskussion om den svenska psykiatrin. Rätten till personlig assistans bör utvidgas till att gälla personer med psykiska funktionshinder. Daglig verksamhet är en viktig del i rehabiliteringen men också för känslan av social gemenskap. Centerpartiet anser att även psykiskt funktionshindrade skall ha rätt till daglig verksamhet. Problemen inom färdtjänst måste åtgärdas, och vi måste öka antalet samlingslokaler för funktionshindrade. För många funktionshindrade är en personlig assistent en viktig del i vardagen. Centerpartiet vill säkra framtidens ökade behov av personliga assistenter. Centerpartiet vill också öka rättsäkerheten för demenssjuka.

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 9

2 Innehållsförteckning 10

3 Förslag till riksdagsbeslut 11

4 Inledning 12

4.1 Mål 12

5 Samhällsplanering 12

6 Individuellt utkrävbara sociala förmåner 13

7 Diskriminering 13

8 Bemötande 14

9 Arbete 14

10 Skola 15

11 Kultur, medier och IT-stöd 15

12 Rehabilitering 16

13 Hjälpmedelsfrågor 17

14 Psykiska och dolda funktionshinder 17

15 Assistansreformen 18

15.1 Personliga assistenter 18

15.2 Daglig verksamhet 18

16 Aktivitetsersättning 19

17 Utredning om eventuellt kostnadsansvar för lagen om LSS 19

18 Färdtjänst 20

19 Samlingslokaler 20

20 Demenssjuka 20

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ytterligare mål för handikappolitiken som innebär att arbetet särskilt inriktas på att ge alla människor, oberoende av förutsättningar, makt över sitt eget liv.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utkrävbara rättigheter för funktionshindrade.

  3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i förvaltningslagen kring bemötandefrågor.1

  4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem.2

  5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till särskilt stöd till IT-produkter för funktionshindrade.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alla människors rätt till rehabilitering.3

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.

  9. Riksdagen begär hos regeringen en utredning om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.

  10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärder för att säkra framtida personalförsörjning vad gäller personliga assistenter.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet.

  12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt vad som angivits i motionen.

  13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om en utredning av ett eventuellt statligt kostnadsansvar för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad rättssäkerhet för demenssjuka.

1Yrkande 3 hänvisat till KU.

2Yrkande 4 hänvisat till AU.

3Yrkande 6 hänvisat till SfU.

Inledning

Handikappolitik handlar om att skapa likvärdigt medborgarskap för människor med funktionshinder. Centerpartiet vill skapa ett samhälle som är tillgängligt för alla, där alla människor kan delta i samhällslivet på lika villkor. Detta innebär att de skall ha möjligheter till arbete, utbildning, rik varierande fritid och kunna delta i samhällsdebatten på lika villkor som alla andra. Genom att förändra samhället kan många funktionshinder elimineras. Ett funktionshinder påverkas av den enskildes livsvillkor och av hur vårt samhälle är utformat. Handikappolitiken har länge utgått från synsättet att funktionshindrade är människor med ett vårdbehov. Detta leder till små möjligheter för människor med funktionshinder att själva vara med och påverka och utforma de insatser de är i behov av för att klara sin vardag. Även människor med funktionshinder skall ha rätt till självbestämmande och ges verkliga möjligheter att aktivt kunna delta i utformningen av sin egen vardag. Det är inte rimligt att människor med funktionshinder skall fråntas sin vuxenidentitet och genom läkarintyg framställa sig själv som sämre än var han eller hon egentligen är för att få ta del av social gemenskap. Centerpartiet anser att delaktighet och jämlikhet skall vara utgångspunkten för allt stöd och service som samhället kan erbjuda människor med funktionshinder.

4.1 Mål

Centerpartiet kritiserade den handlingsplan för handikappolitiken som regeringen tog fram våren 2000. Centerpartiet anser att handlingsplanen är för allmänt hållen och i vissa delar begränsande, även om den var ett steg i rätt riktning. Centerpartiet vill vidga samhällsperspektivet och lyfta fram den enskildes förutsättningar. Ett mål för handikappolitiken skall vara ett samhälle där alla människor har makt över sitt eget liv och där var och en har möjlighet att verka utifrån sina egna förutsättningar. Handikappolitiken skall inriktas på att ge alla människor oberoende förutsättningar makt över sitt eget liv. Detta bör ges regeringen till känna.

Samhällsplanering

I Sverige har många arenor sedan länge varit stängda för funktionshindrade. Utanförskapet har blivit så normaliserat att vi inte ens reflekterar över det. Många funktionshinder skulle förminskas och i bästa fall elimineras helt, om vi anpassade samhället så att det passade alla människor. Det kan till exempel handla om en rullstolsbunden person som måste få hjälp att ta sig in i vallokalen eller en synskadad som måste ha hjälpmedel för att kunna hålla sitt val hemligt. För att alla skall kunna röra sig fritt krävs anpassad kollektivtrafik med bland annat utökad personlig service och lättillgänglighet. Livskvalitet är att kunna röra sig fritt i samhället, ta sig till sitt arbete, skolan och fritidsaktiviteterna. Även bostadsmarknaden behöver anpassas för funktionshindrade. Idag är det svårt för funktionshindrade som bor på mindre orter runt om i vårt land att erhålla en anpassad bostad. Det är inte rimligt att funktionshindrade inte skall ha samma möjlighet som andra att själva välja var de skall bo.

Individuellt utkrävbara sociala förmåner

I snart 30 år har det i USA funnits lagstiftning som förbjuder diskriminering bland annat på grund av bristande tillgänglighet. En person som inte kan delta i samhället på grund av bristande tillgänglighet kan därmed få detta prövat av en oberoende instans. Centerpartiet anser att de grundläggande fri- och rättigheterna måste kompletteras med ytterligare rätt till sociala förmåner som krävs för att kunna delta i samhället på likvärdiga villkor. Ett antal av dessa är generella förmåner som måste tillkomma alla, medan andra förmåner är för att utsatta individer och grupper skall tillförsäkras likvärdiga möjligheter. Staten har tagit sitt ansvar gentemot dessa grupper genom skyldighetslagstiftning gentemot kommunerna, men det saknas motsvarande individuella rättigheter för enskilda. Det har därmed varit svårt eller omöjligt för enskilda individer att hävda sin rätt mot kommuner, regioner och riksdag i domstol. Genom att tydligare formulera i vad rättigheterna består (t.ex. funktionellt boende för funktionshindrade) ökar utrymmet att lokalt bestämma hur detta skall tillgodoses. Därmed stärker man det lokala självstyret samt individens rättigheter.

Centerpartiet anser att regeringen bör låta utreda möjligheten att ersätta regleringar av den offentliga verksamheten med individuellt utkrävbara rättigheter i enlighet med ovanstående. I Centerpartiets demokratimotion kan du läsa mer om individuellt utkrävbara förmåner.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en utredning av individuellt utkrävbara rättigheter för funktionshindrade.

Diskriminering

Det finns en utbredd och djupgående samsyn om att åtgärder behövs för att funktionshindrade skall uppnå ökad delaktighet och jämlikhet i samhället. Ett sätt att markera detta är att låta frågan komma till tydligare uttryck i regeringsformen (RF). Centerpartiet välkomnar därför förslaget i SOU 2001:19 att i program och målsättningsstadgandet 1 kap. 2 § RF arbeta in en förstärkning av skyddet för funktionshindrade.

Regeringen tänker ge utredningen som har till uppgift att utreda ett utvidgat skydd mot diskriminering (N 2000:01) i uppdrag att utreda möjligheterna till en generell lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Centerpartiet välkomnar att regeringen har kommit till insikt om detta. Centerpartiet har sedan länge ansett att det behövs en samlad diskrimineringslagstiftning för att ge diskrimineringsombudsmannen (DO) ett kraftfullt verktyg. Med en sammanhållen lagstiftning kan även de fem ombudsmannafunktionerna (DO, JämO, HomO, HO, BO) samordnas. Regeringen har nu lyssnat på Centerpartiets krav och avser att uppdra åt utredningen ( N 2000:01) att överväga frågan om en sammanslagning av några eller samtliga ombudsmän. Vidare borde möjligheten att ändra så att ombudsmännen blir underställda riksdagen istället för som idag underställda regeringen ses över. Ombudsmännen borde då verka inom en institution på samma sätt som Justitieombudsmannen verkar idag. På detta sätt blir ombudsmännen ett kraftfullare redskap. Till sitt stöd bör ombudsmannen ha en samlad diskrimineringslagstiftning som omfattar hela livet och inte enbart arbetslivet.

Bemötande

Många medborgare uppger att de i kontakten med myndigheter och förvaltningar känt sig kränkta då de inte bemöts med respekt och förståelse. Människor måste kunna känna sig trygga i kontakten med myndigheter. I förvaltningslagen finns angivet vilka rättigheter medborgare har i fråga om att ta del av handlingar, information m.m. Det vi i detta sammanhang saknar är riktlinjer för bemötandet av medborgare. I förvaltningslagen bör införas ett tillägg angående bemötandefrågor.

Riksdagen bör begära förslag om ändring i förvaltningslagen i enlighet med vad som föreslagits ovan.

Arbete

Lönebidragssystemet har stor betydelse för arbetshandikappades möjligheter att få ta del av den svenska arbetsmarknaden. Genom ett aktivt arbetsliv får arbetshandikappade ta del av en social gemenskap på arbetsplatserna. Vidare har lönebidraget bidragit till att stärka de arbetshandikappades ekonomiska situation och framför allt har ideella organisationer fått tillgång till värdefull hjälp i form av arbetskraft. De ersättningar som utbetalas till arbetsgivare för personer med arbetshandikapp, och som därigenom utgör ett stöd till arbetsgivarens lönekostnad för den anställde, har under lång tid legat på en låg nivå, vilket har lett till att många arbetsgivare har haft problem med att behålla eller nyanställa personer med arbetshandikapp. Nivån uppgår i dag till 80 % av maximalt 13 700 kr, i vissa fall kan bidraget uppgå till 90 % av maximalt 13 700 kr, och det motsvarar på inget sätt den löneutveckling som skett i samhället i övrigt. Det är angeläget att höja det s k taket samt göra lönebidragssystemet mer flexibelt. Lönebidragssystemet är en del i arbetsmarknadspolitiken och bör utökas så att vi snabbt kan nå målsättningen om att alla människor skall ha möjlighet till egen försörjning. Lönebidraget skall ökas från 13 700 till 15 000. Mer om lönebidraget i Centerpartiets motion Arbetsmarknad.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem.

10 Skola

Barn med funktionshinder har ett större behov av stöd och individuell anpassning i skolan än andra barn. Stödet är avgörande för barnets rätt till likvärdig utbildning, men det är även betydelsefullt för de attityder till människor med funktionshinder som alla elever grundlägger i skolan. Skolan ska vara bärare av värden som tolerans, respekt för andra, demokrati och insikten om var och ens personliga ansvar. Detta är något som eleverna i första hand lär sig genom samspel, genom att se vuxna respektera andra och genom att de behandlar barn och ungdomar lika. De problem som elever med funktionshinder möter i den svenska skolan kan inte endast relateras till den pedagogiska undervisningssituationen, problemen består även i att skolan inte alltid förmår skapa förutsättningar för alla elevers deltagande. Följden av detta blir utestängning och ibland diskriminering. Idag har funktionshindrade svårigheter att komma in på högre utbildning, och detta kan Centerpartiet inte acceptera. Alla människor, även de som drabbats av funktionshinder, skall ha rätt till högre utbildning. Den svenska skollagstiftningen fokuserar på att fastställa skolans skyldigheter. Skolförfattningen är tydlig när det gäller skolans skyldighet att stödja barn med svårigheter i skolan. Problemet är att en elev som inte får det stöd han eller hon behöver för att få en likvärdig utbildning inte kan pröva det rättsligt. Bestämmelserna ger ett bra skydd i teorin, men i praktiken finns det inga tydliga kriterier på vad som ingår i rätten till stöd och ingen faktisk möjlighet att utkräva denna rätt. Centerpartiet anser att de svenska bestämmelserna tydligare borde utgå från den enskilde elevens rätt till utbildning. Den enskilda eleven skall ha en laglig rätt att få sina behov utredda och tillgodosedda. Centerpartiet vill ha en översyn av skollagen syftande till en tydligare reglering av den enskilde elevens rätt till utbildning. Detta bör kompletteras med en förenkling av bestämmelserna vad avser kommunernas möjlighet att lokalt bestämma hur man skall uppnå dessa mål.

11 Kultur, medier och IT-stöd

I den politiska debatten talas det ofta om jämlikhet. En viktig fråga som alltför ofta glöms bort är den om funktionshindrades lika rätt att ta del av medial information och kulturliv. Idag kan den som är synskadad ha stora svårigheter att ta del av de nyhetsinslag som sänds på ett annat språk med översättning endast via textremsa. Vidare ges hörselskadade ingen möjlighet att gå på teaterföreställningar med tal då textning saknas. Det finns även stora problem med för högt bakgrundsljud i de program som visas på TV. Detta gör det svårt för döva att höra vad som sägs. Vidare textas för få program på TV. Hörselskadade är hänvisade till repriserna.

För att människor skall känna självbestämmande, delaktighet och egenvärde måste samhället utformas så att individen ges möjlighet att ta del av till exempel nyhetssändningar och kulturliv. Valmöjligheterna för den enskilde bör inte begränsas på grund av ett visst funktionshinder. Centerpartiet bejakar teknikutvecklingen och understryker att IT-samhället måste vara tillgängligt även för funktionshindrade. Teknikutnyttjandet kan i vissa sammanhang vara ett hinder för funktionshindrade att få likvärdig service som alla andra. Ett exempel på detta är det utökade antalet Internetbanker. Det är angeläget att utreda om en lagreglering av likvärdig tillgänglighet till service för alla.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om särskilt stöd till IT-produkter för funktionshindrade.

12 Rehabilitering

Rehabiliteringsresurserna måste ges högre prioritet i vården och komma igång i ett så tidigt skede som möjligt. Vårdpersonalen måste ha både medicinsk kunskap och förmåga till personligt engagemang i en patients rehabilitering. Anhöriga gör ofta mycket stora insatser som på ett bättre sätt än idag måste uppmuntras. Försäkringskassorna bör få tydliga direktiv att arbeta med rehabilitering. Det tar lång tid innan den enskilde får sina behov bedömda. Regeringen måste via sina myndigheter ge försäkringskassorna tydliga direktiv att ändra förhållandena och att jobba med rehabiliteringsinsatser. Den enskilde skall ha inflytande över rehabiliteringsprocessen och känna delaktighet i samtliga beslut. Centerpartiet vill ge människan möjlighet att ta makten över sitt liv och aktivt delta i rehabiliteringsprocessen. Det är av yttersta vikt att en individuell plan utarbetas och att den enskilde ges stor delaktighet vid upprättandet av denna. Ohälsan i arbetslivet visar på bestående ojämlikhet. Då kvinnor i högre utsträckning dubbelarbetar är det också de som drabbas hårdast. Centerpartiet kan inte acceptera att människor slås ut och att de hindras att delta i arbetslivet.

Det är dags att öppna upp för nytänkande kring rehabilitering. Det är angeläget med samarbete och samordning mellan de sektorer som har möjlighet att erbjuda hjälp. Hög kvalitet nås genom en samlad kompetensbedömning där individen själv står i centrum. Vi måste öppna upp mellan olika myndigheter där det idag råder vattentäta skott. Finansiell samordning av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och socialförsäkringen underlättar samarbetet så att vi kan åstadkomma ökad hälsa och minskade sjukskrivningar. Samordningen skall ske med utgångspunkt från de lokala förutsättningarna så att de olika organisationernas specifika erfarenheter tas till vara. Detta har Centerpartiet drivit under en längre tid. Det är därför glädjande att en riksdagsmajoritet ställt sig bakom våra förslag.

Rehabiliteringsansvaret har blivit otydligt och sektoriserat, och de gemensamma målen har blivit oklara. Den enskilde individen har klämts mellan olika regler och finansieringskällor. Individens inflytande över rehabiliteringsprocessen är litet. Rehabiliteringsinsatserna skall inte vara beroende av ålder, kön, funktionshinder eller var personen bor. Centerpartiets uppfattning är att alla människor skall ha rätt till rehabilitering, även de sjukdomsgrupper som har liten möjlighet att återgå till arbete.

Vad som ovan anförts om rehabilitering till alla sjukdomsgrupper, även de som har lite möjlighet att återgå till arbete, bör ges regeringen till känna.

Ytterligare förslag om rehabilitering återfinns i Centerpartiets motion Ohälsa.

13 Hjälpmedelsfrågor

God livskvalitet innebär att den enskilde får hjälp att vidmakthålla sin funktionsförmåga. Idag köar många för att få sina funktionshinder bedömda och åtgärdade. Långa väntetider för att erhålla hjälpmedel eller att få dem reparerade innebär att man under väntetiden inte kan delta i samhällslivet på lika villkor som alla andra. Hjälpmedel för rehabilitering och trygghet måste säkras. En helhetssyn och en samlad bedömning måste göras i ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting. För att avhjälpa detta föreslår Centerpartiet en hjälpmedelsgaranti med normer för väntetider och utprovning samt reparationstider inom rimliga tidsgränser.

Vad som ovan anförts om en hjälpmedelsgaranti bör ges regeringen till känna.

14 Psykiska och dolda funktionshinder

Personer med psykiska och dolda funktionshinder möter andra typer av svårigheter än de som ha fysiska funktionshinder. Psykiska och dolda funktionshinder tenderar att försvinna i debatten. Det är dags att kasta nytt ljus över dessa funktionshinder. Människor med psykiskt eller dolt funktionshinder möts ofta med fördomar och har andra svårigheter som inte syns, men barriärerna kan vara lika stora som vid ett fysiskt funktionshinder. Regeringen bör återkomma med en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om en sammanhållen politik för människor med psykiska och dolda funktionshinder.

15 Assistansreformen

Den psykiatriska vården skall utvecklas och förbättras. Landstingen och kommunerna skall i samverkan utveckla stödet till barn och ungdomar och vuxna med psykisk problematik. Landstingens omhändertagande av personer med neuropsykiska tillstånd skall förbättras. Tillgången till läkarmedverkan för psykiskt funktionshindrade i kommunal verksamhet skall säkras. Efter psykiatrireformen i mitten på nittiotalet har antalet utslagna i Sverige ökat. Tankar om integration blev en verklighet av ohälsa, självmord och utanförskap. Centerpartiet kan inte se denna utveckling fortsätta och vill därför inleda en bred och grundlig diskussion om den svenska psykiatrin. Individen måste sättas i centrum för vård, ansvar, lagstiftning, och ekonomi för psykia­trin måste ses över. Rätten till personlig assistans bör utvidgas till att gälla personer med psykiska funktionshinder. Centerpartiet anser att förutsättningarna för att utvidga assistansreformen till att gälla personer med psykiska funktionshinder bör utredas.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om utredning om psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans.

15.1 Personliga assistenter

För att vi skall klara de kommande årens personalförsörjning inom vård och omsorg, samt bibehålla hög kvalitet, krävs att stat och landsting samt kommuner utformar en strategi. Vi måste locka ungdomar att söka till denna typ av utbildningar. Detta kan ske genom att till exempel uppvärdera vård och omsorgsyrken. En mångfald av vårdgivare är också en del av detta. Genom mångfald av vårdgivare får personalen fler arbetsgivare att välja mellan. Regeringen bör tillsammans med andra berörda och kommunförbund ta fram förslag på åtgärder för att klara den framtida personalförsörjningen avseende personliga assistenter. Detta bör ges regeringen till känna.

Reformen om personlig assistans infördes när Centerpartiet var i regeringsställning. Den har inneburit ökat självbestämmande och verklig livskvalitet för människor med funktionshinder. Assistansreformen har även inneburit en större trygghet och framför allt avlastning för anhöriga. Centerpartiet anser att barn och ungdomar som är i behov av en personlig ledsagare skall kunna erhålla ersättning för assistans för de timmar som barnet är i barnomsorg eller skola. Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om förändring i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade så att barns rätt till personlig assistans i daglig verksamhet garanteras. Detta bör ges regeringen till känna.

15.2 Daglig verksamhet

Psykiatrireformen var till för att förbättra livsvillkoren för de psykiskt funktionshindrade genom utvecklad daglig verksamhet och tillgång till eget boende. Det krav som ställdes på samverkan mellan socialtjänst och psykiatrin har inte fullföljts. Många psykiskt funktionshindrade bor idag i eget boende där de har service och hjälp med normalt förekommande sysslor i hemmet. Då många psykiskt funktionshindrade har svårt att få tillgång till den reguljära arbetsmarknaden och utöver det är undantagna daglig verksamhet enligt LSS blir de ofta isolerade. Den dagliga verksamheten är ett viktigt steg i rehabiliteringen som skapar känslan av tillhörighet och egenvärde. Det är också viktigt för känslan av social gemenskap. Centerpartiet anser undantaget i 7 § bör tas bort och att personkrets 3 även har rätt till daglig verksamhet enligt 9 § första stycket 10. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till förändring av LSS enligt ovan. Detta bör ges regeringen tillkänna.

16 Aktivitetsersättning

Centerpartiet välkomnar att regeringen äntligen lagt fram förslaget om att ingen under 30 år skall förtidspensioneras. Vi ser med tillfredsställelse på förslaget om aktivitetsersättning. Det är viktigt att vi inte låser in människor i socialförsäkringssystemen utan tar till vara de resurser som varje människa har. Ett hållbart samhälle bygger på den enskilda människans ansvarstagande och kraft. Alla människor måste känna trygghet och tillit till sin förmåga att utveckla sitt eget liv.

Vi förutsätter att den enskilde vid omprövning av aktivitetsersättning får ett värdigt bemötande och känner delaktighet i processen.

17 Utredning om eventuellt kostnadsansvar för lagen om LSS

Centerpartiet har tidigare föreslagit att utredningen om nationell utjämning av verksamhetskostnader enligt lagen om stöd och service bör få tilläggsdirektiv för att utreda eventuellt statligt kostnadsansvar för LSS. Centerpartiets förslag har avvisats av riksdagen. Nämnda utredning är för övrigt i det närmaste klar med sitt uppdrag.

Centerpartiet vidhåller dock behovet av att frågan utreds. Vi menar att verksamheter som är så reglerade som LSS inte bör finansieras via kommunala skattepengar eftersom det i praktiken inte finns någon möjlighet att kommunalt påverka besluten. Regeringen bör ges i uppdrag att utreda ett eventuellt statligt kostnadsansvar för LSS. Detta bör riksdagen besluta om.

18 Färdtjänst

För många funktionshindrade är färdtjänst en viktig del av det vardagliga livet. En fungerande och väl utvecklad färdtjänst är en förutsättning för ett aktivt deltagande i samhällslivet. På många håll har färdtjänsten stora problem. Väntetiderna är långa och det är svårt för brukarna att veta vart de skall vända sig med klagomål. Problemen inom färdtjänsten måste åtgärdas.

19 Samlingslokaler

För att funktionshindrade skall ha möjlighet att delta i möten och sammankomster krävs att de allmänna samlingslokalerna görs tillgängliga. Regeringen har tillsatt en utredning om samlingslokalerna som för närvarande ser över tillgänglighetsfrågan. Vi avvaktar utredningens förslag.

20 Demenssjuka

Rapporterna om vanvård av demenssjuka ökar och tillsynsmyndigheternas uppföljning är helt enkelt otillräcklig. 20 % av befolkningen är dementa vid 85 års ålder. Det är av yttersta vikt att kommunerna kan ge dessa människor kvalitetssäker vård. Det behövs tid och kunskap för att skapa lugn och trygghet samt fasta rutiner inom demensvården. Dementa är inte en homogen grupp, det behövs nya vårdformer med mer av individuella vårdinsatser. Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg är ett stort problem, och fler sjuksköterskor och psyksjuksköterskor måste rekryteras till demensvården.

Socialtjänstlagen och lagen om stöd och service är så kallade rättighetslagstiftningar. Men för att den enskilde skall få tillgång till föreskrivna rättigheter förutsätts att personen har förutsättningar och förmågan att ta sin rätt till vara. Hos demenssjuka kan denna förmåga helt eller delvis saknas. Enligt regelverket för hälso- och sjukvårdens verksamhet fordras den enskildes samtycke till vård och behandlingsåtgärder. Det förutsätter att vårdtagaren har förmågan att uttrycka sin egen vilja. Huvudmän och yrkesutövare samt legala ställföreträdare, gode män och förvaltare har här ett oerhört stort ansvar med respekt för individens självbestämmande. Centerpartiet anser att gällande lagstiftning behöver förbättras och förtydligas för att öka rättssäkerheten för demenssjuka, då lagstiftningen och verkligheten inte går i takt. Vad som ovan anförts om ökad rättssäkerhet för demenssjuka bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 11 oktober 2002

Kenneth Johansson (c)

Annika Qarlsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Sofia Larsen (c)

Birgitta Sellén (c)

Margareta Andersson (c)

Jan Andersson (c)