Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av åtgärder för begränsning av skadliga ljudnivåer.
Cirka 1 miljon människor i Sverige är hörselskadade. Den absolut största gruppen är personer med hörselnedsättning, ca 950 000, enligt Hörselskadades Riksförbund. Därtill kommer hörselskadade utan hörselnedsättning, som har tinnitus eller är mycket överkänsliga för ljud. Man kan tala om ett växande folkhälsoproblem.
Hörselskada är ett dolt handikapp. Det ger upphov till problem såväl på jobbet som i samhällslivet i övrigt. Som hörselskadad är det lätt att hamna utanför gemenskapen. Många känner sig utestängda från föreningslivet men också från kultur- och musikupplevelser.
Det finns hjälpmedel att tillgå. Men att skaffa hörapparat kan vara både dyrt och innebära långa väntetider. Runt om i landet bildas föreningar för att tillvarata hörselskadades intressen. Många arbetar med information kring problem med höga ljudnivåer för att höja människors medvetenhet om riskerna. Det är ett viktigt förebyggande arbete.
Socialstyrelsen ger ut rekommendationer avseende ljudnivåer exempelvis på konserter och diskotek. Efterlevnaden kontrolleras sällan. Det är oerhört vanligt att unga människor exponeras för mycket höga ljudvolymer vid exempelvis rockkonserter. Alltför ofta leder detta till hörselproblem. Ansvarig arrangör ställs sällan till svars. Det är nödvändigt att åtgärder vidtas för att förhindra att hörselskadorna ökar. Med tanke på att många utsätts för stora risker är det förebyggande arbetet viktigt. De regler och rekommendationer som anger tillåtna ljudnivåer måste kombineras med riktlinjer för hur dessa ska efterlevas. Ansvaret måste tydliggöras. I dag finns ingen tydlig lagstiftning på området. Vad som ovan anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Marie Engström (v) |