Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avveckling av apoteksmonopolet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tolkning av läkemedelslagen (1992:859).
Ledförslitningar är en vanlig åldersrelaterad åkomma. Var tredje individ mellan 45 och 65 år drabbas av detta. Efter 65 års ålder får tre av fyra besvär. Läkemedelsverket har beslutat att vissa produkter som innehåller glukosamin skall klassas som läkemedel och förbjudit fri marknadsförsäljning av dessa. Grunden för beslutet anser Läkemedelsverket vara läkemedelsdefinitionen i 1 § läkemedelslagen (1992:859). Där stadgas: Med läkemedel avses i denna lag varor som är avsedda att tillföras människor eller djur för att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller symptom på sjukdom eller att användas i likartat syfte. Lagtexten är i överensstämmelse med EU-rätten.
När lagen skall tillämpas kan detta ske med olika utgångspunkter. Enligt EG-domstolen är tolkningen en nationell angelägenhet. EG-domstolen har i gränsdragningsfrågor avseende läkemedel avgjort grunderna för prövning av vad som skall utgöra läkemedel. Dessa punkter är produkternas sammansättning, risker med produkter som uppkommer vid längre tids användning eller biverkningar, andra egenskaper hos produkterna.
Glukosamin är ett exempel på hur läkemedelslagen tillämpas. Gränsdragningar mellan vad som skall klassas som läkemedel och kosttillskott är synnerligen svåra att göra.
När läkemedelslagen skall tillämpas är det i det självklara syftet att skydda människor för skadliga ämnen. Att i onödan tillämpa lagen så att kroppsegna ämnen omfattas av byråkrati och otillgänglighet fyller dock knappast någon funktion. Det fördyrar för människor och skapar snarare ohälsa då förebyggande hälsovård måste tillerkännas stor betydelse.
Glukosamin kan därför tjäna som ett exempel på hur Läkemedelsverkets tolkning av läkemedelslagen onödigt tillämpas. Internationellt tillämpas lagstiftningen skiftande. Många länder ser glukosamin som ett kosttillskott, andra klassificerar detta som läkemedel.
Detta legitimerar dock inte för Läkemedelsverket att övertolka den svenska lagstiftningen. Försäljning av läkemedel sker till exempel i många länder under helt andra former än i Sverige. I Sverige har Apoteket monopol på läkemedel. Något som är helt otidsenligt och såväl fördyrar som försvårar för konsumenten att få tillgång till läkemedel. Regeringen bör snarast komma med förslag till avveckling av apoteksmonopolet samt ange hur försäljning av läkemedel skall ske i fri konkurrens.
Produkter innehållande glukosamin har funnits att tillgå på den svenska marknaden i över tre år. Produkterna har vunnit stor uppskattning och har för många människor blivit en lösning när det gäller att få en bättre livskvalitet och minskning av sina naturliga ledbesvär. I slutet av år 2000 uttalade Läkemedelsverket att substansen glukosamin var att betrakta som läkemedel och att försäljningen enbart fick fortsätta till den 1 november 2001. Via listor i hälsokostbutiker insamlades under våren 2001 över 65 000 namn och beräkningar antydde att uppskattningsvis 100 000 människor använder dessa produkter. Det är således en produktgrupp med en bred användning i samhället. I oktober 2001 beslöt Läkemedelsverket att den fria försäljningen av produkter med glukosamin får fortsätta till den 1 november 2002 efter det tidigare beslutet om läkemedelsklassning.
Vid diskussioner med Läkemedelsverket inför dess beslut ställde sig Hälsokostrådet som garant för att såväl märkning av förpackningar som annonser skall följa den överenskommelse som träffades. Det innebär att inga indikationer får förekomma i marknadsföringen.
Läkemedelsverkets beslut att glukosamin enbart skall tillhandahållas som läkemedel efter den 1 november i år medför en mycket stor begränsning i dessa produkters tillgänglighet. Beslutet är friskvårdsmotverkande och byråkratiskt och ej, vilket läkemedelslagens anda anger, folkhälsofrämjande och friskvårdsgagnande. Man får en klart sämre tillgänglighet och konsumenterna tvingas använda helt nya produkter än de tidigare som man vant sig vid och som fungerar för den enskilde användaren. Troligen kommer även kostnaderna att avsevärt öka för konsumenterna.
Produktutbudet kommer att bli betydligt mera begränsat än det är för närvarande. Det blir en klart försämrad valfrihet när det gäller innehåll, där nuvarande produkter i flera fall även har innehåll av kompletterade ämnen.
Enligt läkemedelslagen är varje ämne som förebygger, lindrar eller botar smärta eller sjukdom att betrakta som läkemedel. Att informera om sådana egenskaper för en produkt gör det också till ett läkemedel. I princip kan varje ämne som påverkar människan anses som ett läkemedel. Eftersom kostnaderna för att registrera ett läkemedel oftast är astronomiska berövar läkemedelslagen oss många billiga, enkla hjälpmedel. Tog man bort ordet förebygga ur lagen skulle detta problem försvinna.
Det är viktigt att värna om människans rätt att fritt välja oskadliga produkter. Glukosamin är ett näringsämne som tillhör gruppen aminosocker. Studier på friska personer visar att glukosamin snabbt når brosk och ledvävnader i kroppen.
Kroppsegna ämnen respektive sådana ämnen som behövs för kroppens funktioner och som vi hämtar beståndsdelarna till i vår föda utgör naturliga tillskott till kosten. Till sin funktion är produkterna inte medicinskt botande, lindrande eller förebyggande. Funktionen är istället att bygga upp kroppsvävnader på samma sätt som sker genom vårt födointag. Produkterna innehåller ämnen som normalt tillförs genom kosten och utgör på denna grund kosttillskott och inte läkemedel.
Från konkurrensrättlig synpunkt måste det anses mycket negativt och tveksamt att ett produktområde där inga skador förekommit och som tillhandahållits konsumenten på en konkurrensutsatt marknad nu enbart skall få säljas via apoteksmonopolet. Varför kan inte glukosamin säljas i såväl hälsofackhandeln som på apotek liksom vitaminer, m.m.
Glukosaminärendet är inte avgjort juridiskt. Beslutet av Länsrätten i Uppsala är överklagat till kammarrätten. Detta ärende är anmält och även föredraget för Europeiska kommissionen i Bryssel, som ännu inte svarat i ärendet.
Regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen så att kroppsegna ämnen som tillhandahålls som livsmedel och kosttillskott inte i onödan omfattas av läkemedelslagen. Gränsen mellan vad som är förebyggande (läkemedelslagen) eller bibehållande av hälsa (livsmedelslagen) är mycket svår att dra. I t ex England, Holland, USA, Canada och Australien ser man glukosamin som ett kosttillskott. Dessa länder är vanliga som referensländer.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Patrik Norinder (m) |