Motion till riksdagen
2002/03:So275
av Lars Gustafsson (kd)

Psykiskt funktionshindrade


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av tillgängligheten till psykoterapi och psykologiskt stöd.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell taxa för psykoterapeuter och psykologer.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om funktionshindrades inflytande på den egna rehabiliteringen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av LSS-lagstiftningen.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om funktionshindrades rätt till anpassad skolgång.1

1 Yrkande 5 hänvisat till UbU.

Psykiska funktionshinder

Det finns flera former av funktionshinder, en del synliga andra osynliga. En grupp med ofta osynliga funktionshinder är de psykiskt funktionshindrade. För flera av dessa är situationen otillfredsställande bland annat när det gäller möjlighet till psykoterapi och stöd.

En särskild utredning bör tillsättas och överväga hur tillgängligheten till psykoterapi och annat psykologiskt stöd ska kunna ökas. Psykoterapi och psykologiska kunskaper bör integreras i sjukvården.

Tills vidare bör behandling hos privatpraktiserande psykoterapeut eller psykolog kostnadsmässigt jämställas med behandling hos offentligfinansierad privatläkare. Studier visar att höga egenavgifter för psykoterapi ställer denna behandling utom räckhåll för dem som behöver den mest. En nationell taxa för psykoterapeuter och psykologer behövs.

Rehabiliteringsansvaret är otydligt beträffande denna grupp funktionshindrade. Det behövs en tidsmässigt lång rehabilitering, som i första hand bör vara både medicinsk och social. Ofta är de funktionshindrades inflytande på sin rehabilitering bristfällig, kanske på grund av att de fått en kronikerstämpel på sig.

Det är fortfarande långt till de mänskliga rättigheterna för psykiskt funktionshindrade, som ofta känner sig kränkta i vården. Integritetskränkande åtgärder har ofta sin grund i lösa ordningsregler. Det behövs en etisk plattform och verklig rättssäkerhet som omfattar humanitet, solidaritet, autonomi och självbestämmande.

Psykiatriutredningen avsåg att psykiskt funktionshindrade skulle få del av LSS-insatser på samma sätt som människor med andra funktionshinder, tex. personligt stöd, daglig sysselsättning, personlig assistans. 60 % av de psykiskt funktionshindrade har inte något att göra på dagarna. Personligt ombud bör vara en rättighet enligt LSS. Det behövs en översyn av LSS-lagstiftningen, vilket också Socialstyrelsen har föreslagit.

År 1999 hade 60 % av ungdomar i åldern 16–29 år med förtidspension en psykiatrisk diagnos. Ungdomar har svårigheter att få kombinera sjukskrivning och studier samt att få personligt stöd under utbildningen. Insatser mot tidig utslagning måste förstärkas och tillsynen av HVB-hem samordnas och skärpas. Intellektuellt funktionshindrade ska ha rätt till anpassad skolgång, även eftergymnasialt. Kommunernas ansvar för delar av rehabiliteringen måste tydliggöras i socialtjänstlagen.

Stockholm den 18 oktober 2002

Lars Gustafsson (kd)