Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av design för hälsa och vårdplanering.
Erfarenheter visar att sjukvården har begränsade möjligheter att påverka folkhälsan. Sjukvårdens viktigaste uppgifter har sedan Hippokrates dagar varit att bota, lindra och trösta.
Hälsa är ett värde som är ojämnt fördelat i samhälle. Vissa grupper av individer lyckas bättre än andra att få tillgång till korrekt hälsorelaterad kunskap och information. Det har i sin tur möjliggjort en sundare livsstil i kombination med låg exponering för hälsorelaterade riskfaktorer.
Det har i sin tur möjliggjort en sundare livsstil i kombination med låg exponering för hälsorelaterade riskfaktorer. Nu behövs ett helhetstänkande på människan, en omfokusering från riskfaktorer till friskfaktorer. Det finns stora behov och efterfrågan av sådan kunskap som kan tillämpas både i offentlig sektor, t.ex. skolor, vården och i näringslivet.
Sverige har högsta sjukfrånvaron i Europa. De totala kostnaderna för sjukskrivningarna och sjukfrånvaron, i form av minskad produktion, samt stressen i arbetsmiljön beräknas kosta samhället 120 miljarder kronor. Kostnaderna för sjukskrivningarna ökar med 25 miljoner kronor per dag!
En arbetsmiljö med många friskfaktorer påverkar människans beteende, skapar arbetslust, kreativitet och möjlighet eller hinder för möten och kontemplation. Miljön påverkar våra känslor, som i sin tur påverkar det sociala stödet, varför utformningen av arbetsmiljön är central som stressförebyggande åtgärder i arbetslivet.
En psykosocialt stödjande arbetsmiljö påverkar människans beteende på olika sätt och ökar motivation och lust samt förmåga att hantera stress. Detta är särskilt viktigt för vårdpersonal för vilken sjukfrånvaron är den högsta i landet. En arbetsmiljö med många friskfaktorer påverkar människors beteende positivt, inger arbetslust och kreativitet samt skapar möjlighet för möten och kontemplation.
Den arkitektoniska och fysiska miljön styrdes ofta av att verksamheten skulle vara funktionell. Detta innebär att byggnadens funktionella och mätbara egenskaper blivit allt viktigare samtidigt som de psykosociala aspekterna och individens behov, som skulle kunna bidra till att befrämja hälsan och förebygga stress, är åsidosatta.
Det finns omfattande forskning om hur färg och design påverkar tillfrisknandet inom vården. De patienter som har ett stort fönster med naturutsikt återhämtar sig snabbare än de som har tegelfasad framför sitt rum. Ljudet från naturen som t.ex. en porlande fontän har också en rogivande inverkan. Naturen påverkar våra känslor positivt. För dementa personer har det visat sig vara viktigt med levande blommor som de skall sköta eftersom det återkallar minnen om att växter kräver skötsel och regelbundenhet.
Ungefär tre fjärdedelar av all sjukdom kan relateras till vår livsstil. Till det som påverkar vår hälsa inom vår livsstil brukar nämnas mat, motion, psykiskt välbefinnande med mera. Men även arkitekturen är den del av vår närmiljö som påverkar våra sinnen. Att den fysiska miljön påverkar vårt beteende är sedan länge känt. I boken ”Design and Health” (Karolinska Institutet, tryck av Svensk Byggtjänst 2001) som är en sammanställning av forskarresultat från hela världen framförs belägg för att väl designad och positivt upplevd miljö ökar förmågan att hantera stress. Vi reagerar konstruktivt och hittar bättre sätt att lösa problem om vi upplever omgivningen positivt. Karaktären av en designad miljö bedöms som ett kraftfullt instrument med förmåga att förbättra och stärka hälsoprocesser. Hälsofrämjande miljöer håller på att bli en huvuduppgift för designer och planerare.
Insatserna för att förebygga stress kommer ofta för sent. Antalet stressdrabbade individer i företaget med utbrändhet som följd har ökat. Det är möjligt att förebygga stress på ett tidigt stadium genom intervention av friskfaktorer och att bromsa långvarig depression med hjärtinfarkter som konsekvens. Genom att tillämpa psykosocialt stödjande design och kunskap om folkhälsan vid utformningen av arbetsmiljön och boendet optimeras människans välbefinnande. Genom att skapa psykosocialt stödjande miljöer finns det goda förutsättningar för näringslivet att hantera stress och påverka tillväxten.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |