Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialtjänstlagen bör ändras så att ungdomars inkomster från sommarjobb inte sänker familjens socialbidrag.
Låt inte kommunerna lägga rabarber på ungdomars inkomster från sommarjobb. De allra flesta ungdomar som sommarjobbar får på så sätt egna pengar som de själva förfogar över. Men för de 44 000 ungdomar som har föräldrar som behöver socialbidrag för att klara familjens försörjning gäller andra villkor. Om de lyckas få ett sommarjobb är det långt ifrån självklart att de själva kan bestämma hur de ska använda sin inkomst. Om de har oturen att bo i ”fel” kommun sänks socialbidraget för deras familj på grund av att barnet tjänar extrapengar. Kommunen lägger beslag på inkomsten, så att den inte kan bidra till att förbättra vare sig den egna eller familjens ekonomi.
I de kommuner där ungdomars sommarjobb minskar familjens socialbidrag förutsätts barnet bidra till familjens försörjning. Sådana krav ställs inte på barn i andra familjer.
FN:s konvention om barnets rättigheter slår i artikel 2:2 fast att barn har rätt att ”skyddas mot alla sorters diskriminering och bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro”. När barn nekas samma inkomstförbättring som andra barn, på grund av att föräldrarna får socialbidrag, är detta diskriminerande och strider mot Barnkonventionen.
Såväl regering och riksdag som berörda kommuner borde fundera över vilka signaler samhället skickar till de ungdomar som har föräldrar som får socialbidrag, när de inte får behålla sina extrainkomster. För många ungdomar innebär sommarjobbet det första mötet med arbetsmarknaden. Är det rimligt att ungdomar ska drabbas av sådana marginaleffekter att det i praktiken inte lönar sig att skaffa sommarjobb? Det nuvarande regelsystemet i många kommuner är indirekt en uppmaning till unga att antingen ta ett svart sommarbete eller inget sommarjobb alls.
Så många som sex av tio barn med utländsk bakgrund bor i en familj som behöver socialbidrag för sin försörjning. Ungdomar med utländsk bakgrund drabbas därmed i stor utsträckning av kommunernas regler för socialbidrag och sommarjobb. Vi vet från studier att många invandrare är oroliga för sina barns framtid. En högst berättigad oro, eftersom ungdomar med utländsk bakgrund trots likvärdiga eller bättre betyg än sina svenska kamrater har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför är det särskilt allvarligt att reglerna för socialbidrag och sommarjobb påverkar dessa ungdomar och deras familjer i så hög grad.
Rädda Barnens rapport Sommarjobb och socialbidrag – en kartläggning av kommunernas regler, 2002 visar att:
▪ I mer än hälften av de 233 kommuner som svarat på Rädda Barnens enkät reducerar socialtjänsten familjens socialbidrag om barnen sommarjobbar.
▪ Mer än 44 000 ungdomar i åldern 13–17 år lever i familjer som uppbär socialbidrag och påverkas därmed av kommunernas regler för socialbidrag och sommarjobb.
▪ De kommunala reglerna för socialbidrag och sommarjobb varierar stort. I 107 kommuner påverkar barns sommarjobb inte socialbidraget alls. 94 kommuner sänker socialbidraget när barnet tjänat ett visst belopp. 16 kommuner reducerar bidraget efter det att barnet arbetat ett visst antal veckor och 12 kommuner gör en individuell bedömning.
▪ För en 16-åring, som lever tillsammans med sin mor som uppbär socialbidrag, innebär sex veckors arbete mot en lön på 11 199 kronor att 16-åringen (egentligen hushållet) – efter det att familjens socialbidrag minskats – netto får behålla 5 905 kronor i Lidköping, 5 541 kronor i Osby och 11 199 kronor i Vårgårda. (I Vårgårda påverkar inkomster från ungdomars sommarjobb inte familjens socialbidrag.)
▪ Barn i storstäder löper ökad risk att inte få behålla sina inkomster eftersom deras familjer i högre utsträckning än andra får socialbidrag.
Reglerna kring socialbidraget och ungdomars sommarjobb är diskriminerande. De bygger också in marginaleffekter i barns feriearbete, vilket gör att det i många fall inte lönar sig att sommarjobba alls. Barn har små möjligheter att påverka sin familjs ekonomiska situation. De regler som nu används i många kommuner innebär i praktiken att barn straffas för att deras familj behöver socialbidrag. Ungdomarna i dessa familjer får mindre möjlighet än andra barn att tjäna egna pengar och därmed också mindre möjlighet än andra ungdomar att styra sina egna liv. Det är orimligt.
Socialbidraget, eller försörjningsstödet som det också kallas, är samhällets yttersta ekonomiska skyddsnät. Därmed ska en prövning göras av familjens alla inkomster och dess behov av ekonomiskt stöd. Inkomster från barns feriearbete bör dock vara ett undantag. De nackdelar som bristen på tydlighet i lagen innebär för många ungdomar måste väga tyngre än avsteget från den grundläggande principen i försörjningsstödet.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Jan Andersson (c) |