Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda om funktionshindrades rätt till föräldraskap kan införas som ett femte kriterium i LSS.
LSS, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag som skall garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.
Om man har behov av personlig assistans för sitt dagliga liv mer än 20 timmar per vecka har man rätt att få assistansersättning. Rätten till denna ersättning framgår av lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS.
Till de grundläggande behoven som avgör rätten till personlig assistans räknas följande fyra kriterier:
behoven skall vara grundläggande och innebära hjälp med den personliga hygienen,
måltider, d.v.s. matlagning eller mycket kvalificerat stöd i matsituationen,
av- och påklädning,
kommunikation med andra eller annan hjälp som kräver ingående kännedom om den funktionshindrade.
I den proposition som låg till grund för LSS fördes ett resonemang om att föra in ett femte kriterium, nämligen rätten till föräldraskap. Då det ansågs vara en komplicerad fråga aviserade den dåvarande regeringen att man ville återkomma till riksdagen i denna fråga. Tyvärr har den ”dåvarande” regeringen ännu inte lyckats återkomma till makten, men frågan är fortfarande aktuell.
Rätten till föräldraskap fastslås i FN:s standardregler, som riksdagen har godkänt. Om unga funktionshindrade skall ges möjlighet att bilda familj och leva på samma villkor som icke funktionshindrade, måste LSS/LASS stärkas vad gäller föräldraskapet. Därför borde ett femte kriterium tilläggas som innebär att
utifrån de behov som föräldraskapet genererar skall även dessa tillgodoräknas som grundläggande behov.
Det är dock viktigt att en ändring av lagstiftningen med införande av ett femte kriterium om den grundläggande rätten till föräldraskap får en noggrann beredning så att inte tillägget påverkar annan, för frågan, relevant lagstiftning.
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
Anders G Högmark (m) |
Ulla Löfgren (m) |