Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att personal som arbetar inom förskola och skola får den utbildning som krävs för att tidigt se och kunna tolka barns situation.
Barn har grundläggande behov som behöver bli tillgodosedda. Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och vuxna som ser barnet. De har också rätt att behandlas med aktning för sin person och sin egenart, vilket fastslås i föräldrabalken. Barn får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. I FN:s barnkonvention formuleras ytterligare barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Barnkonventionen utgår från att barn har ett fullt och lika människovärde men att de samtidigt är sårbara och har ett särskilt behov av stöd och skydd. Trots dessa lagregleringar kan vi konstatera att många barn och unga är utsatta i vårt moderna samhälle och att utvecklingen snarast gått bakåt de senaste åren.
Barn i Sverige mår allt sämre. I Välfärdskommitténs utredning Barns och ungdomars välfärd konstateras att de allra flesta barn har en god materiell standard, de bor t.ex. i de flesta fall i rymliga lägenheter eller hus och har i stor utsträckning egna rum. Bristerna i den svenska välfärden står inte att finna i det materiella utan i barns psykiska hälsa som stadigt försämrats under de senaste åren. Huvudvärk, magont eller sömnsvårigheter uppger en tredjedel av alla barn mellan 10 och 18 år att de har minst en gång i veckan. Köerna till landets barnpsykiatriska kliniker växer.
Kommittén mot barnmisshandel lämnade sitt slutbetänkande i augusti 2001 och där konstateras att misshandel av barn fortfarande är ett stort problem. Idag har alla som arbetar med barn lagstadgad anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar men uppfylls inte idag. Alltför många tvekar och avstår ifrån att anmäla misstankar om att barn far illa. Anledningen är naturligtvis inte illvilja utan okunskap, en osäkerhet i hur signalerna från ett barn ska tolkas. Personalen känner olust att ställas inför det faktum att de gjort en ogrundad anmälan.
Det finns idag ett stort behov av fortbildning av de personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med barn. Att vuxna har förmågan att tidigt se och upptäcka kan innebära en livsavgörande skillnad för barnet. Kommittén mot barnmisshandel efterfrågar en ökad vaksamhet kring utsatta barn eftersom kompetensen hos berörda vuxna många gånger är avgörande. Alla som arbetar med barn måste få kunskaper att se och tolka barns signaler och de måste våga anmäla när misstanke uppstår. Jag anser därför att personalen bör få en grundläggande utbildning, som följs av regelbunden fortbildning, kring att se och tolka barns signaler så att de på så sätt tidigt kan ge det stöd och den hjälp barnet har behov av.
|
Stockholm den 15 oktober 2002 |
|
|
Gunilla Tjernberg (kd) |