Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa legitimation för dietister.
Ofta kommer rapporter om att människor såväl i åldringsvården som i den vanliga sjukvården är undernärda med betydligt försämrat allmäntillstånd som följd. Därmed följer att prognosen för patienten blir sämre än nödvändigt och att rehabilitering försvåras. Det finns rapporter som visar att en av tre gamla lider av undernäring och att ytterligare nästan hälften är i riskzonen. Allt detta till stora kostnader för samhället.
Hos barn och ungdomar växer problemen med matallergier, ätstörningar och ämnesomsättningsrubbningar som kräver specialmat och näringsbehandling som är avgörande för barnets framtid.
Dessutom ökar de s k välfärdssjukdomarna – hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och ledproblem med personligt lidande och stora samhällskostnader som följd. Många sjukdomar påverkas av näringsintaget.
Socialstyrelsen har uppmärksammat dessa problem bl a i rapporten SoS 2000:11 Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling. Man pekar på behovet av kompetent personal på området som kan bära ansvaret för behandlingen av dessa patienter. Dietisten är en självklar nyckelperson. Dietistyrket är relativt nytt.
Utbildningar finns i vid Göteborgs, Umeå och Uppsala universitet och omfattar 120 p med möjlighet till 160 p. 80 studenter går ut varje år. Utbildningen syftar till att ge studenterna kunskaper som behövs för att de ska kunna ge en säker näringsbehandling vid akuta, kroniska och dödliga sjukdomar. I dag har dietisterna i kraft av sin yrkesexamen skyddad yrkestitel och arbetar själständigt i näringsbehandling av olika patientkategorier efter remiss från patientansvarig läkare. Behandlingen innebär utredning, näringsdiagnos och bedömning av näringsåtgärder samt utvärdering och uppföljning. Dietisten har förskrivningsrätt av olika näringspreparat och intygsrätt till olika myndigheter.
Idag har dietisterna endast dokumentationsplikt. Vad som behövs är att de ska ha journalföringsplikt, vilket skulle innebära större säkerhet för patienten. Dietisten behöver också vara personligt ansvarig för patientens näringsbehandling. Då krävs att dietisten har legitimation, vilket de har i övriga nordiska länder, i EU och i USA.
Tyvärr kan konstateras att den offentliga vården inte till fullo insett behovet av deras kompetens, och därför är antalet arbetstillfällen i den offentliga vården begränsat. Samtidigt som behoven är så stora behöver dietisterna få ökade möjligheter till egenföretagande för att vända sig till allmänheten ang. kost- och näringsfrågor. Då är en legitimation också nödvändig. Sverige ska inte skilja ut sig som enda land i Europa utan legitimation för dietister. Därför bör riksdagen ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att införa legitimation för dietister.
|
Stockholm den 11 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Margareta Andersson (c) |