Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett årligt besök hos tandhygienist läggs in i högkostnadsskyddet.
I flera studier har det påvisats att en dålig tandhälsa också kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd. Tänderna är en del av kroppen och påverkar människans totala sjukdomstillstånd.
På sikt bör avgifterna och finansieringen av tandvård harmoniseras med hälso- och sjukvården. Dagens stöd till patienter med höga kostnader är inte tillräckligt. Vuxna ska få möjlighet till regelbundna undersökningar, förebyggande åtgärder och övrig hälsobevarande tandvård samt viss infektions- och inflammationsbehandling till en rimlig kostnad. Insatserna till förebyggande tandvård måste utökas. Idag går inte ungdomar till tandläkaren för att de tycker att det är för dyrt. Många medelålders människor har problem med sin tandhälsa, men drar sig för att gå till tandläkaren. De säger i stället att de väntar tills de blir pensionärer, för då räknas tandvården in i högkostnadsskyddet. I förlängningen blir det dyrt för staten, men också för den enskilde individen, som under många år riskerar att få en försämrad livskvalitet p.g.a. att de går omkring med värkande tänder.
En god tandhälsa är tandhygienisterna mycket duktiga på att förmedla. Den kunskap som de ger patienterna har minskat tandläkarkostnaderna för många personer.
Socialstyrelsen har i olika sammanhang framhållit betydelsen av omprioriteringar, omorganisation och förändrade arbetsformer, med bl.a. ökad användning av tandhygienister.
För att förbättra medborgarnas tandhälsa i Sverige bör därför varje medborgare få göra ett besök hos en tandhygienist en gång per år. Denna kostnad ska bakas in i högkostnadsskyddet.
|
Stockholm den 11 oktober 2002 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |