Riksdagen begär att regeringen skall utreda de regionala effekterna av skatteväxlingen.
I den s.k. skatteväxlingsutredningen utsades klart att skatteväxlingen inte fick leda till vare sig ökade inkomstskillnader eller ökade regionala skillnader. Ordagrant hette det på sidan 19:
Kommittén anser att fördelningseffekterna av en skatteväxling noga måste vägas in i hur besluten på detta område fattas. Effekten av en skatteväxling får inte bli att hushåll med små marginaler får sämre välfärd. Inte heller får växlingen leda till att de regionala skillnaderna ökar.
Nu beror naturligtvis de regionala skillnaderna (liksom inkomstskillnaderna) på vilka konkreta åtgärder som vidtas. Hittills har emellertid skatteväxlingens huvudspår varit att höja framför allt energiskatterna (alternativt koldioxidskatten) och i gengäld sänka inkomstskatten, de sociala avgifterna och/eller höja grundavdragen.
Det är vanskligt att säga hur dessa förändringar slår regionalt, men klart är att åtminstone en ökning av energiskatterna får regionala effekter. Detta kan visas t ex av nedanstående tabell, där vi utifrån den icke-industriella konsumtionen av el och olja räknat ut effekterna per hushåll i olika län i landet. Vi har därvid antagit en elskattehöjning på 2,5 öre/kWh och en höjning av eldningsoljan med 300 kr/kubikmeter. Vi har vidare antagit att dessa skattehöjningar helt och fullt slår igenom på el- respektive oljepriset. Slutligen har vi räknat med konsekvenserna för ett medelhushåll, vilket här har antagits vara 2,5 personer.
Tabell. Kostnadsstegringar för hushåll (2,5 personer) i olika län i kronor per år. Beräknat efter en höjning av elskatten med 2,5 öre/kWh och oljan med 300 kr/kubikmeter.
Värmlands län |
1 128 |
Norrbottens län |
1 073 |
Västerbottens län |
1 070 |
Jämtlands län |
994 |
Gotlands län |
970 |
Dalarnas län |
866 |
Västernorrlands län |
854 |
Gävleborgs län |
845 |
Hallands län |
785 |
Kalmar län |
773 |
Södermanlands län |
754 |
Stockholms län |
749 |
Blekinge län |
744 |
Jönköpings län |
728 |
Västmanlands län |
721 |
Örebro län |
721 |
Skåne län |
696 |
Västra Götalands län |
686 |
Kronobergs län |
655 |
Östergötlands län |
647 |
Uppsala län |
631 |
Riket |
765 |
Som framgår blir den genomsnittliga skattehöjningen 765 kronor per år och hushåll. Men det finns stora regionala skillnader: i Värmland betalar man 1 128 kr per hushåll mot 631 i Uppsala.
Dessa skillnader, ca 500 kr per hushåll och år, kan förefalla blygsamma. Men årets planerade skatteväxling är bara en liten del av det totala paketet med grön skatteväxling vilket, som bekant, omfattar 30 miljarder. Om de regionala effekterna även för den resterande delen blir desamma som för den del som illustrerats ovan, så kan det alltså röra sig om skillnader på uppemot 5 000 kr per år och hushåll, om ingen kompensatorisk åtgärd vidtas.
Det ovanstående illustrerar problemets betydelse: hur skall man kunna höja miljöskatterna (och sänka andra skatter) på ett sådant sätt att intentionerna från Skatteväxlingskommittén kan fullföljas, dvs. så att inte de regionala skillnaderna ökar. På detta finns idag inget svar, och detta är anledningen till denna motion. Vi vill alltså att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning som klargör detta och som anvisar vilka medel som kan tillgripas i den skatteväxling som riksdagen beslutat om skall fullföljas.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Sören Wibe (s) |
Karl Gustav Abramsson (s) |