Den här motionen innehåller konkreta förslag för att göra vita hushållstjänster tillgängliga för människor med normala inkomster. Vi föreslår att en skattereduktion på 50 procent införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden inkl. moms för hushållstjänster som utförs i det egna hemmet, upp till 25.000 kronor per år. Förslaget innebär att det vita priset halveras, jämfört med dagens regler.
1 Sammanfattning 24
2 Förslag till riksdagsbeslut 26
3 Ge hushållsnära tjänster en chans 26
4 Stor potential för en vit marknad för hushållstjänster 27
5 Målen med sänkt skatt på hushållstjänster 28
6 Skattereduktion för tjänster som utförs i hemmet 29
7 Att köpa en tjänst 30
8 Finansiella effekter för den offentliga sektorn 30
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.
Alla är medvetna om att orimliga skatteregler lägger en död hand över marknaden för vita hushållstjänster. Många jobb i denna sektor kommer aldrig till stånd. Hundratusentals hushåll, framför allt barnfamiljer och äldre, köper tjänsterna svart. Tusentals människor arbetar utan att få del av de gemensamma trygghetssystemen. Så ser verkligheten ut.
Debatten om att lätta på skattetrycket och släppa fram de vita tjänstejobben i hemmen har böljat fram och tillbaka i flera år. Varje gång har det politiska samtalet blockerats av föreställningar om att det är ”fult” att betala för vissa servicetjänster i hemmen. Dåvarande biträdande näringsministern Mona
Sahlin skriver redan i januari 1999 i ett interpellationssvar: ”Debatten kring dessa frågor har en tendens att fastna i gamla värderingar och gamla föreställningar om ett pigsamhälle långt tillbaka i historien. Det är dags att lyfta debatten och diskutera vilka ändringar som är lämpliga för att höja statusen på arbete med tjänster riktade till hushållen och för att stimulera till ökat företagande och ökad sysselsättning inom denna sektor.”
Det är bara att hålla med biträdande näringsministern, men frågan är varför det enda regeringen har lyckats åstadkomma är att lägga fram ett förslag om ”förenklad skattedeklaration”.
En motion med liknande förslag väcktes under föregående riksdagsår. Denna motion avslogs av riksdagsmajoriteten, varför vi nu återkommer i frågan.
Vi föreslår att en skattereduktion på 50 procent införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden inkl. moms för hushållstjänster som utförs i det egna hemmet, upp till 25.000 kronor per år.
För att fler skall ha möjlighet att köpa tjänsterna krävs inte bara att priset kommer ned till nivåer som många är beredda att betala. Det måste också bli lättare att erbjuda tjänsterna, vare sig man gör det i företagsform eller som privatperson. Vår förhoppning är att en flora av nya småföretag, som på professionell basis erbjuder en lång rad olika hemservicetjänster, växer fram. Våra respektive partier föreslår i andra motioner åtgärder på en rad områden, bl.a. regelverket på arbetsmarknaden, lönebildningen och skatterna på arbete. Allt för att underlätta för småföretagare och ytterligare öka sysselsättningen.
Förslaget i den här motionen är ett viktigt steg mot lägre skatt på arbete och en växande och dynamisk tjänstesektor. Det går lätt att genomföra och ger sannolikt snabbt fler nya jobb. Dessutom ger det människor en chans att inordna sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall är liten, och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna.
I EU har frågan om försök med reducerad moms på arbetskraftsintensiva tjänster varit föremål för diskussion en längre tid. Motivet för detta har varit att finna vägar att främja sysselsättningen och därmed få ner arbetslösheten, men också att minska motivet för svart arbete.
Vid det informella Ekofinmötet i Åbo i början av september 1999 fattades en preliminär överenskommelse om att reducerad moms på försök skall kunna tillämpas på bland annat följande tjänster: mindre reparationer av cyklar, skor och kläder, renovering och reparation av det egna hemmet, fönsterputsning och städning i privata hem, barnpassning, omsorg om äldre och sjuka samt hårfrisering.
Medlemsstaterna ges möjlighet att vara med i försöket. EU:s intresse och överenskommelsen om en försöksverksamhet med reducerad moms visar att många typer av tjänster av flera olika skäl borde beskattas lägre än i dag. Den socialdemokratiska regeringen ansökte inte om att få delta i försöket.
Nu tre år senare ska EU-kommissionen utreda vilka effekter sänkt moms på arbetsintensiva tjänster har haft på sysselsättningen och den svarta ekonomin. Tanken är att eventuellt utvidga försöket.
Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbete. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på arbete knappt 42 procent enligt de senast tillgängliga uppgifterna från Eurostat. I Sverige är motsvarande siffra drygt 59 procent. I Sverige utgörs mellan 60 och drygt 70 procent av kostnaderna för en tjänst av skatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna, dvs. skillnaden mellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt, bromsar framväxten av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn. I synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som betalar med redan beskattade medel.
Våra partier är överens om att skatten på arbete behöver sänkas generellt. I den här motionen begränsar vi oss till att föreslå skattelättnader för de tjänster som utförs i hemmet eller på den egna tomten, här kallade ”hushållstjänster”. Vårt konkreta förslag utgör en del i en politik som syftar till en sysselsättningsökning, fler nya företagare och expansion av redan befintliga företag.
Frågan om skattelättnader för hushållstjänster är noga utredd och analyserad. Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i en rad andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Holland och Finland som öppnat marknader för privata hushållstjänster, men också från försöksverksamheter som bedrivits i Sverige med mycket gott resultat, exempelvis EU-projektet ”Humlan” i Kungälv.
De erfarenheter och kunskaper som redan inhämtats visar bland annat följande:
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp ibland eller regelbundet. Vi vet dock att det är det höga skatteuttaget som hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster, som städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot betalning sker därför svart. Riksskatteverkets undersökningar visar att skatt på oredovisade inkomster uppskattas till cirka 60 miljarder kronor per år. Hushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa miljarder.
Våra förslag till skattesänkningar förbättrar förutsättningarna för den vita marknaden för hushållstjänster. De övergripande målen är:
Göra svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.
Ökad valfrihet för hushållen. Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.
Ökad jämställdhet. Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och barnen och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som att köpa sig servicetjänster.
Ökat antal jobb. Det är svårt att med någon större precision ange hur många nya arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Helt klart är det ett betydande antal personer, av vilka flera har svårt att komma in på arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får arbete.
Ökad effektivitet i ekonomin. Individens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer på sitt förvärvsarbete, och de som säljer tjänsterna blir specialister på just hushållstjänster.
Minskad stress. Kostnaderna för stressrelaterad ohälsa är en betydande utgiftspost för staten. En orsak till det finns i den höga förvärvsfrekvensen i Sverige. Många familjer lever under stor press med två heltidsarbetande föräldrar som med dagens skattesystem inte har råd att efterfråga hjälp med olika sysslor i hemmet för att få vardagen att gå ihop. Framför allt drabbar detta kvinnor, då de i högre grad är dubbelarbetande. I ESO-rapporten ”Den svenska sjukan” (2002:49), förs bl.a. resonemanget att den höga förvärvsfrekvensen kombinerat med dubbelarbete sannolikt är en av orsakerna till att kvinnor är överrepresenterade bland de sjukskrivna.
Vissa företag säljer redan tjänster som städning, strykning, hämtning av barn på dagis någon dag i veckan eller annat som kan avlasta familjerna. En ensamstående förälders behov av dessa tjänster är troligen än större. Tyvärr är det i dag endast personer med mycket höga inkomster som kan köpa dessa tjänster. Om skatterna sänks på hushållsnära tjänster skulle det bli möjligt för fler att köpa dessa tjänster och därmed skulle bördorna för många familjer bli lättare. Det skulle för många innebära ett stressmoment mindre i vardagslivet samt en högre livskvalitet.
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vårt förslag kan beskrivas som en utvidgning av det så kallade ROT-systemet, dvs. den skattereduktion som tidigare tillämpades för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad. Vi föreslår dock en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet.
De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett antal hushållstjänster där det är lätt att ”göra det själv” och där någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg och andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.
Vi anser det nödvändigt med en begränsning av den maximala skattereduktionen. Vi föreslår att den skall vara 25.000 kronor per hushåll och år. Det innebär att hushållet kan köpa tjänster för 50.000 kronor per år och få skattereduktion för dessa.
När en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion från ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt vid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har betalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full skatt. Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna månatliga skattedeklarationen.
Vi anser att hushållen enkelt skall kunna anlita den de själva vill även om denna person inte är egen företagare eller anställd av ett företag. Och omvänt: den som vill bjuda ut sina tjänster skall kunna göra det utan att behöva bilda ett företag. Även om det oftast är ett tjänsteföretag som anlitas uppstår då och då situationer där det är lämpligast att anlita någon person som inte är företagare. Det kan t.ex. gälla en arbetslös hantverkare för ett renoveringsjobb eller en student som barnvakt. Då behövs också ett enkelt system för att betala arbetsgivaravgifter, preliminär skatt och lämna kontrolluppgift.
På sikt skulle en generell sänkning av skatten på arbete leda till fler arbeten, vilket skulle begränsa skattebortfallet för den offentliga sektorn. Några sådana dynamiska effekter kan dock inte räknas den offentliga sektorn till godo förrän de verkligen har uppstått. Alla skattesänkningar måste därför finansieras fullt ut.
Beräkningarna av budgeteffekterna av våra förslag har gjorts med hjälp av budgetkontoret inom riksdagens utredningstjänst.
Den skattereduktion som med vårt förslag sker för hushållstjänster som för närvarande inte utförs på en vit marknad kommer inte att leda till något skattebortfall för den offentliga sektorn. Vad gäller de tjänster som kan komma i fråga kan en skattereduktion på 50 procent väntas medföra ett skattebortfall för staten på cirka två och en halv miljarder kronor. I dessa bruttosiffror är inga sysselsättningseffekter inräknade. Skattebortfallet förutsätts helt belasta statsbudgeten.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |
|
|
Anna Grönlund (fp) |
Per Landgren (kd) |
|
Roger Karlsson (c) |