Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet på begäran skall ges uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt.
Riksdagen beslutar att införa ett starta-eget-sparande i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att införa ett personligt riskkapitalavdrag i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge mindre företag möjlighet till enklare och kvartalsvis redovisning av mervärdesskatt.
Många människor bär på idéer de skulle vilja förverkliga. Tyvärr sätter ofta ekonomin eller uteblivna besked från myndigheter käppar i hjulet för möjligheten att starta företag. Redan idag tvingas många blivande företagare till en godtycklig prövning hos myndigheter för att få bidrag och stöd. Förslaget i den föreliggande propositionen, att nystartade företag på begäran skall kunna få uppskov i tre månader med betalning av preliminär skatt, gör knappast dagens snåriga regelverk enklare.
Enligt regeringens förslag ska uppskovet kunna ges under förutsättning att den skattskyldige inte tar över en näringsverksamhet som redan bedrivs, inte redan bedriver näringsverksamhet själv eller att särskilda skäl talar emot det. Gränsdragningsproblemen kommer att bli svåra. Risken för godtycke vid behandlingen av vem som ska kunna få uppskov är uppenbar.
Syftet med regeringens förslag är att komma till rätta med de likviditetsproblem som många nystartade företag hamnar i. Det är ett lovvärt syfte, men förslaget kommer endast marginellt att påverka nystartade företags likviditetsproblem. Eftersom förslaget inte innebär någon lägre beskattning, utan enbart ett begränsat uppskov med skatteinbetalningen, kan förslaget innebära att företagen underskattar sitt likviditetsbehov. Risken finns därför att regeringens förslag istället ökar nystartade företags likviditetsproblem, genom att skatteinbetalningarna kommande månaderna blir högre.
Vi vill att alla ska ha möjlighet att själva ta fram startkapital som en grundplåt för det egna företaget och att eget risktagande premieras. Avgörandet om man ska starta företag ska ligga hos företagaren, inte hos statliga myndigheter. Det är bättre att skapa enkla regler och generellt goda villkor än att försöka skapa kryphål i dagens snåriga regelverk.
Sammantaget talar detta för att förslaget om att fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet på begäran skall ges uppskov i tre månader med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt bör avvisas.
Det som krävs är istället en mer genomgripande översyn av hur skattesystemet påverkar småföretags möjlighet till verksamhetsstart och tillväxt. Vår inställning är att människors vilja att investera egen tid och egna pengar i företag måste premieras. För att förbättra möjligheten för fler att starta eget och spara pengar för att kunna göra detta, vill Centerpartiet lätta beskattningen av riskkapital för små företag. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande på upp till 40 000 kronor om året, totalt högst 120 000 kronor. De sparade pengarna ska sedan kunna användas som insats vid start av ett eget företag. Riksdagen bör besluta att införa ett starta-eget-sparande i enlighet med vad som ovan anförts.
För dem som finansierar starten av företag med egna sparade eller lånade pengar, utan att utnyttja möjligheten till starta-eget-sparande, bör motsvarande möjlighet finnas att göra ett personligt riskkapitalavdrag på högst 40 000 kronor om året i tre år. Riksdagen bör besluta att införa ett personligt riskkapitalavdrag i enlighet med vad som ovan anförts.
Långsiktigt är dessa åtgärder statsfinansiellt neutrala då skatteförmånen tas tillbaka då företaget säljs. Detta sker genom att anskaffningsvärdet sätts till 0 kronor vid beräkning av kapitalvinsten. Med dessa förslag kan staten med generella och enkla åtgärder skapa klart bättre förutsättningar för nystartade företag att klara likviditeten under de första åren. Det är bättre än att ge ett tillfälligt uppskov med skatteinbetalningen.
Det är inte enbart nystartade företag som förskotterar skatt och därför får likviditetsproblem. Detta är ett generellt problem som till stor del beror på korta inbetalningsfrister av exempelvis moms. Det finns därför ett behov av att göra generella åtgärder för att komma till rätta med problem som skapas av skatteinbetalningars likviditetspåverkan.
För mindre företag bör det därför införas en möjlighet att redovisa mervärdesskatt i särskild deklaration varje kvartal. En längre redovisningsperiod än den nu gällande månatliga redovisningen behövs dels för att inte små företag ska behöva förskottera inbetalningarna till staten, dels för att minska de administrativa bördorna. För nystartade företag skulle en möjlighet att gå över från särskild mervärdesskattedeklaration till redovisning i självdeklaration också kunna bidra till att minska de administrativa bördorna. Förslaget gör det möjligt att inledningsvis lyfta av ingående moms i momsdeklaration utan att de minsta företagen belastas med den administrativa bördan av regelbundet återkommande momsdeklarationer. Vad som ovan anförts om att ge mindre företag möjlighet till enklare och kvartalsvis redovisning av mervärdesskatt bör ges regeringen till känna.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 6 november 2002 |
|
|
Roger Karlsson (c) |
Claes Västerteg (c) |