Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om incitament för ökat kollektivtrafikresande.
För att öka det kollektiva resandet är det viktigt att incitament i skattesystemet skapas som stimulerar människor att ta bussen istället för bilen. I dag stimulerar skattesystemet snarare ett ökat bilanvändande.
I dag får kostnader för arbetsresor som överstiger 7 000 kronor per år dras av i deklarationen. Denna höga gräns gör att det på de flesta platser i landet inte är möjligt att dra av kostnader för kollektivtrafikbiljetter. Utan det är bara bilkostnader som når upp till avdragsgränsen. Detta gäller bland annat i Stockholm där de flesta och de längsta arbetsresorna görs. Konsekvensen har blivit att dagens reseavdrag stimulerar ett ökat bilresande, med sämre miljö och trafiksäkerhet som följd. För att rätta till denna skevhet och för att stimulera ett ökat kollektivt resande borde gränsen för reseavdrag för kollektivtrafikresor sänkas. En sådan reform skulle ligga helt i linje med målsättningen att fortsätta miljörelateringen av skattesystemet. Den bör därför räknas in som en viktig del av den gröna skatteväxlingen.
I Holland finns redan ett liknande system som gynnar resor med kollektivtrafik mellan bostaden och arbetet framför bilresor. Beloppen som får dras av i deklarationen är generellt högre för kollektivtrafikbiljetter än avdragsbeloppen för bilkostnader. På kortare sträckor handlar det om en skillnad på ca 100 euro mellan transportsätten. När det gäller avdrag för bilresor går det ett tak vid 30 km. För längre resor med bil utgår det inte högre avdrag medan avdragsmöjligheterna för kollektivtrafikresor fortsätter att öka successivt för sträckor över detta tak. På sträckor på 80 km är skillnaden uppe i över 1 400 euro till kollektivtrafikresornas fördel. Naturvårdsverket pekar i sin analys av ekonomiska styrmedel inom transportområdet (Rapport 5176) på att ett liknande system skulle det vara fullt möjligt att införa i Sverige.
Vägverket har med hjälp av konsultföretaget J&W i tre rapporter analyserat hur arbetsgivare kan stimuleras att genomföra åtgärder som leder till ett mer miljöanpassat resande. I rapporten Lagstiftningshinder för att förändra arbetsresor (Vägverkets publikation 2001:59) har utredarna jämfört framförallt den holländska lagstiftningen på området, men också den amerikanska, med den svenska. I såväl Nederländerna som i USA har man fått störst genomslag när det gäller att förändra trafikanternas beteende genom att använda ekonomiska incitament eller genom att använda kombinationer av bidrag och avgifter. Det är därför viktigt att lagstiftningen inte motverkar dessa aktiviteter utan att de underlättas. I Nederländerna gör skattelagstiftningen det möjligt för arbetsgivarna att stimulera sina anställda att resa kollektivt. De arbetsgivare som väljer att dela ut gratis kollektivtrafikbiljetter till sina anställda får dra av kostnaden för dessa biljetter i bolagets deklaration. De anställda blir inte heller förmånsbeskattade för dessa biljetter.
Rapporten Utredning om lagstiftningshinder för stimulans till mer miljöanpassade resor och transporter (Vägverkets publikation 2001:28) visar att en rad kommuner och företag i landet har försökt att stimulera sina anställda att resa kollektivt istället för att ta bilen. Hos samliga stupade försöken på att arbetsgivarens subvention av kollektivtrafikbiljetten förmånsbeskattades.
Detta visar att viljan finns hos många arbetsgivare att stimulera sina anställda att resa kollektivt, men att skattelagstiftningen lägger hinder i vägen. För att stimulera ett mer miljövänligt resande bör inkomstskattelagen ändras så att den befintliga listan med skattefria förmåner kompletteras med subventioner som får de anställda att resa kollektivt.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Jarl Lander (s) |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
Marina Pettersson (s) |
|
Tommy Ternemar (s) |
Berit Högman (s) |