Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna och Tullverket. Dessa myndigheter ser till att de resurser som krävs för vår gemensamma välfärd betalas in. Kristdemokraterna gör bedömningen att dessa områden bör tilldelas större resurser än vad regeringen föreslår i sitt budgetförslag. Staten kan fortfarande få tillbaka flera gånger mer än vad som satsas genom att motverka ekonomisk brottslighet.
Behovet av samverkan mellan skattemyndigheterna och Tullverket har ökat. Det är viktigt att denna samverkan fortsätter att utvecklas.
Förtroendet för beskattningsmyndigheterna är viktigt om skattemoralen skall upprätthållas eller förbättras. Genom satsningar på information och kunskap till ungdomar så ökar också acceptansen för skattesystemet. I USA och Schweiz och många andra länder med lågt skattetryck är skattelagstiftningens efterlevnad förhållandevis hög. Detta kan bero dels på låga skatter, dels på kännbara påföljder vid skattebrott. Kan man upprätthålla en god kontroll och därmed stor risk för upptäckt av skattebrott så kan skattemoralen ytterligare höjas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade resurser till skatteförvaltningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan när det gäller gränskontrollen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gränskontrollen i övrigt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbättrad kontroll vid våra internationella flygplatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade resurser till tullen.
Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning enligt uppställning:
|
Anslag, tusental kronor |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
3:2 Skattemyndigheterna |
5 087 212 |
-20 000 |
|
3:3 Tullverket |
1 267 607 |
5 000 |
|
Summa totalt för utgiftsområdet |
8 265 931 |
-15 000 |
Den 1 januari 1999 ombildades skattemyndigheterna till tio regionmyndigheter som i sin tur består av ett eller flera skattekontor som ansvarar för den operativa verksamheten. Skatteförvaltningen har i likhet med många andra förvaltningar effektiviserat sin verksamhet. Vid slutet av 2001 var 9 027 personer fast anställda vid skattemyndigheterna vilket är en minskning av personalen med nästan 3 000 sedan 1992.
Riksskatteverket har initierat en ny förändring av sin egen organisation. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Meningen är att ett nytt riksskatteverk ska innefatta Riksskatteverket och de tio regionala skattemyndigheterna. Omorganisationen är ämnad att underlätta en rationell verksamhetsutveckling och ett effektivt resursutnyttjande. Vi avvaktar med ett definitivt ställningstagande. Det är angeläget att helhetssynen på kontroll, service och information till allmänhet och företag fortsätter att utvecklas, liksom den internationella samverkan på skatteområdet. Den svenska välfärdsstatens gemensamma utgifter kräver ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende. Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och uppgifter lämnade i självdeklarationen. Uppgiftsskyldighet och kontrollen av att den fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Även om kravet på redovisning av samtliga inkomster kvarstår, undgår många skattepliktiga inkomster och kapitalvinster beskattning i Sverige.
Det är inte förenligt med ett gott samhällsansvar att undanhålla den skatt som är grunden för den välfärd vi har i Sverige. Människor kan ha invändningar mot olika procentsatser i olika skatter eller skatters existens överhuvudtaget. Men skattebeslut som är fattade i god demokratisk ordning måste efterlevas. Dock har det svenska skattetrycket nu nått en nivå som de facto urholkar skattemoralen.
Den svarta sektorn i ekonomin har alltid konkurrensfördelar gentemot de näringsidkare som väljer att betala skatt enligt lagen. Det är därför skattemyndighetens uppgift att se till att skatter betalas in. I Sverige går staten miste om skatten från en mycket omfattande svart sektor. Nationalekonomer kan endast uppskatta hur stor den svarta sektorn är. Åke Tengblad som genomfört kanske de mest omfattande beräkningarna av den svenska svarta sektorn uppskattade den 1997 att ligga på 3–4,5 procent av BNP. Enligt Friedrich Schneider som genomfört s.k. monetära skattningar av OECD-ländernas ekonomier skulle den svenska dolda ekonomins andel varit 19,9 procent av BNP 1997/98. Samma år skulle den dolda andelen av ekonomin varit 8,9 procent i USA och 8,1 procent i Schweiz. Skattekvoten var samma år 51,9 procent i Sverige medan den var 29,7 och 33,8 procent i USA respektive Schweiz. Även om de monetära uppskattningarna ifrågasätts av en del forskare så är skillnaderna mellan Sverige och lågskatteländer så betydande att de knappast kan ignoreras. Slutsatsen är att en hög skattekvot medför en lägre laglydighet.
Kristdemokraterna anser dessutom att den svarta sektorn har andra betydande skadeverkningar. Svartarbete har det onda med sig att den ekonomiska tryggheten saknas vid sjukdom eller ålderdom, jämfört med andra förvärvsarbetande.
I den skattestatistiska årsboken från oktober 2000 som Riksskatteverket överlämnade i anslutning till årsredovisningen drar verket bland annat följande slutsatser:
kontrollverksamhetens preventiva effekt är betydande,
det totala skattefelet ligger i storleksordningen 80–90 miljarder kronor 1997, samt
att det varit svårt att avdela tillräckligt kompetent personal för kontrollen av de minsta företagen, och att vissa bedrägerier mot mervärdesskattesystemet inte har kunnat förhindras.
Riksskatteverket gör samtidigt bedömningen att behoven inom myndigheten kommer att öka i framtiden.
Även om regeringen satsar mer än förra året anser vi att detta inte är tillräckligt. Varje investering i skattekontroll och därmed högre effektivitet och service kommer dessutom att ge statskassan god avkastning på avsatta medel.
Mot bakgrund av detta föreslår Kristdemokraterna att ytterligare 120 och 190 miljoner kronor mer per år avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Det handlar dels om att öka beskattningseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan rätt skatt och debiterad skatt, dels uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt och inbetald skatt. Erfarenheten (t.ex. Riksdagens revisorers granskning av satsningar på ökad skattekontroll) är att denna typ av satsningar kassamässigt ger ca sex gånger så mycket tillbaka. De periodiserade effekterna till följd av kontrollverksamheten är ofta flerfaldigt högre, men dessa totala belopp kommer inte alltid in till statskassan det år felet upptäcks. Den s.k. Lindbeckkommissionen (SOU 1993:16) räknade på sin tid med att de extra skatteintäkter som en effektivare kontroll kunde ge upphov till på sikt uppgår till minst 10 miljarder kronor per år. Kristdemokraterna räknar försiktigtvis med att skatteintäkterna till följd av kontrollsatsningen endast ökar med 400 miljoner kronor det år förslaget genomförs.
Dagens administration av fastighets- och förmögenhetsbeskattning uppgår sammanlagt till minst 200 miljoner kronor för Riksskatteverket (RSV), Skattemyndigheterna1 och Statistiska centralbyrån. Administrationen av sambeskattning av förmögenhet, de med jämna mellanrum återkommande fastighetstaxeringarna och administrationen av begränsningsregeln för fastighetsskatt är mycket resurskrävande. Eftersom Kristdemokraterna föreslår ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten, som beskrivs ingående i motion 2002/03:Fi254 kan därför anslagen till denna del av beskattningsverksamheten minskas med 140 miljoner kronor 2003.
Kristdemokraterna anser att verksamheten inom kronofogdemyndigheterna är ytterst viktig. En stor del av myndighetens verksamhet rör känsliga uppgifter för privatpersoner. Det är därför helt avgörande att myndigheten använder sig utav säkra rutiner.
En annan del av myndighetens verksamhet är det informationsarbete man bedriver. Enligt Kronofogdemyndigheternas egna beräkningar får man tillfälle att informera var sjätte gymnasieelev årligen. Informationsinsatserna är viktiga förebyggande åtgärder som bidrar till att rusta unga människor att kunna handha en ordnad hushållsekonomi.
Regeringen aviserar att man kommer att tillsätta en utredning för att avgöra kronofogdemyndighetens framtid. Kristdemokraterna kommer noggrant att följa utvecklingen gällande kronofogdemyndighetens inlemmande i skattemyndigheten. En rad etiska dilemman skulle uppstå om skattemyndigheten är densamma som den exekutiva myndigheten som agerar i enskilda mål.
Sedan den 1 juli 2000 har reglerna för alkoholinförsel förändrats. Detta medför i sin tur stora förändringar för Tullverket. Sverige har delvis följt de regler som gäller i de flesta länder inom EU. Gränskontrollen är inte mindre viktig för det. Tvärtom är vissa varor fortfarande belagda med tullavgift. Andra får föras in i landet i begränsade kvantiteter eller är helt förbjudna antingen av folkhälsoskäl eller av säkerhetsskäl. Det finns dock inga förutsättningar att kontrollera all import. På grund av stora skatteskillnader på exempelvis alkohol har därför varusmuggling blivit vanligt förekommande. Öresundsbron har dessutom gjort tullens verksamhet mer komplicerad.
Tullverket har därför med anledning av inträdet i Europeiska unionen ställts inför omfattande förändringar av sin verksamhet. Arbetsvolymen har minskat kraftigt vad avser klarering, och ett helt nytt regelverk har införts. Samtidigt har nya uppgifter tillkommit. Som en följd av detta har verket omorganiserats och personalstyrkan minskats.
I SOU 1998:18 beskrivs hur Tullverket klarat omställningen. Men utredningen anser ändå att en mer systematisk ansats behövs i gränskontrollarbetet och att det saknas en samsyn och samlad strategi mot narkotikasmugglingen mellan de tre gränskontrollmyndigheterna. Därför bör Tullverket, Kustbevakningen och Polisen gemensamt få i uppdrag att se över hur underrättelseverksamheten bättre kan samordnas så att man dels arbetar mot en gemensam hotbild, dels använder varandras kompetens och utrustning.
Vi delar slutsatsen i SOU 1998:18, att ansvaret och uppgifterna inom gränskontrollen måste vara föremål för flexibilitet och fördelas pragmatiskt mellan de inblandade myndigheterna. Här finns en av kärnpunkterna för en effektiviserad gränskontroll.
Det är viktigt att det utvecklings- och effektiviseringsarbete som påbörjats fortsätter och att en god service och en bra information utvecklas. Det ger tillsammans med enklare regler och procedurer förutsättningar för en effektiv kontroll. Tullverket har till uppgift att föreslå förenklingar av regler och procedurer, inte minst när det gäller EU:s regelverk.
I och med det svenska medlemskapet i EU har begreppen yttre och inre gräns fått betydelse. Yttre gräns är mot länder utanför EU och inre gräns är mot EU-länder. Hela den svenska kusten är en del av den yttre gränsen. Vi får dock inte förledas att tro att risken för smuggling skulle vara större vid yttre gräns. Ca 90 procent av all införd narkotika i Sverige beräknas komma från annat EU-land.
Den fria rörligheten inom EU ökar möjligheten för smugglare. Risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Det är värt att påpeka att hela 80 procent av tullbeslagen görs med tjänstemännens erfarenhet som grund jämfört med 15 procent som resultat av tips, spaning och underrättelse. Detta innebär att Sverige i fortsättningen måste ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns. Detta gäller speciellt i anslutning till Öresundsbron och dess tågförbindelse. Eftersom tågtrafiken ej får stoppas, har regeringen satsat extra på denna verksamhet. Dessutom har avtal om tulltjänstemans rätt att utöva kontroll och samarbeta tecknats mellan Sverige och Danmark.
Om förstärkningar inte görs riskerar samhällets kostnader att bli mycket större än de besparingar som kortsiktigt kan göras. I till exempel narkotikans spår följer brottslighet och ett ökat vårdbehov som orsakar samhället stora kostnader utöver det stora personliga lidandet. EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder som gör det möjligt att bibehålla kontroller vid inre gräns i andra former än gränskontroll. Dessa kompensatoriska åtgärder kan utformas på olika sätt, bland annat i form av skydd vid yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas tulladministrationer. Än så länge har regeringen inte avsatt resurser för att låta utveckla dessa kompensatoriska åtgärder. Kristdemokraterna hade som krav för ett svenskt inträde i Schengenavtalet att effektiva sådana kompensatoriska åtgärder skulle vidtas.
De senaste åren har smugglingen av narkotika, tobak och alkohol ökat. En bidragande orsak har varit just den kraftiga nedskärningen i tullmyndighetens resurser i samband med att vårt land gick med i EU. Under 1995/96 och 1997 reducerades tullens anslag med 288 miljoner kronor till följd av EU-medlemskapet, vilket innebar att tullpersonalen minskades med 820 personer och att tio olika tullposteringar upphörde.
Från och med den 25 mars 2001 har Sverige deltagit i det s.k. Schengensamarbetet. Dess huvudprincip är att alla människor som lagligt befinner sig i ett Schengenland fritt kan resa till ett annat utan att behöva genomgå personkontroll. För Sveriges del innebär Schengenavtalet krav på permanent kontroll vid våra internationella flygplatser.
Sverige har 24 internationella flygplatser. Kontrollen vid dessa är inte tillfredsställande utan utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter, vid en del endast på kontorstid. Samtidigt är det väl känt att transporter och resande till vårt land, och därmed även illegal verksamhet, pågår dygnet runt. Det är inte rimligt att kontrollen inskränks utanför den normala arbetstiden. Det innebär att vissa ankomster, och bland dem även vissa ”högriskflyg”, lämnas helt eller delvis utan bevakning. Kristdemokraterna kräver därför att kontrollen förbättras på de internationella flygplatserna.
En effektivare gränskontroll kräver mer resurser till Tullverket. Kristdemokraterna har en längre tid krävt en resursförstärkning på 20 miljoner kronor till tullen av de skäl som anförs ovan. Nu har regeringen valt att tillföra Tullverket 15 miljoner kronor från 2003 för att förbättra bekämpningen av narkotikasmugglingen. Kristdemokraterna välkomnar regeringens satsning men bibehåller ett krav på en anslagsökning till Tullverket på 5 miljoner kronor. I jämförelse med regeringens förslag innebär således vårt budgetförslag för åren 2003 att tullens budgetramar utökas med 5 miljoner kronor per år, för att förstärka kontroll och spaning efter illegal införsel av bland annat narkotika, vapen, alkohol, tobak och skattepliktiga varor i övrigt.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Stefan Attefall (kd) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Lars Lindén (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |
| [1] | Enligt RSV:s årsredovisning kostade enbart fastighetstaxeringsverksamheten 169 miljoner kronor år 2000. Tidigare år har kostnaden överstigit 200 miljoner kronor och 1996 uppgick den till 344 miljoner kronor. |