Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av regelsystemet för pensionssparande.
De personer som är mest i behov av en privat pensionsförsäkring är utan tvivel låginkomsttagarna. Dessvärre skapar nuvarande regler stora orättvisor mellan låg- och höginkomsttagare. Idag betalar en person med en taxerad inkomst under brytpunkten betydligt högre pris för en pensionsförsäkring än den med inkomst över brytpunkten.
Tanken bakom de nuvarande bestämmelserna, att premier till privata pensionsförsäkringar inom vissa gränser får dras av vid deklarationen, är att den pension som så småningom faller ut beskattas. På det sättet innebär bestämmelsen att avdraget egentligen endast är en uppskjuten beskattning.
Om en inkomsttagare när hon eller han betalar premien, har en taxerad inkomst över brytpunkten, är avdraget värt cirka 50 procent. Om samma inkomsttagare när pensionen faller ut har en taxerad inkomst under samma brytpunkt är skatten drygt 30 procent. För den som vid båda tillfällena ligger under brytpunkten är avdraget värt drygt 30 procent och skatten när pensionen faller ut också drygt 30 procent. Detta är en olikformighet som följer av att vi har en skatteskala som är progressiv.
På andra områden har liknande problem lösts genom att avdrag mot inkomsten har ersatts av en skattereduktion. Det gäller exempelvis skattereduktion för del av fackförenings- och a-kasseavgift som infördes från årsskiftet 2001/2002. Samma princip används för den ”kompensation för del av egenavgiften” till det nya pensionssystemet som nu är 75 procent av den betalda egenavgiften. Samma, alltså skattereduktion, gäller också om man har haft utgiftsräntor som överstiger eventuella inkomsträntor. Det är därför nödvändigt med en översyn av regelsystemet för de privata pensionssparandet för att åstadkomma rättvisa mellan låg- och höginkomsttagare.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Susanne Eberstein (s) |
Agneta Lundberg (s) |