Motion till riksdagen
2002/03:Sk374
av Anders Karlsson m.fl. (s)

Ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomisk brottslighet inom kontantbranschen.

Motivering

Regeringen beslutade i april 1995 om en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Som en viktig del i den nya strategin anges ett mer utvecklat brottsförebyggande arbete.

En av de branscher som uppmärksammats för omfattande svart arbete och oredovisade inkomster är frisörbranschen. Varannan frisörföretagare deklarerar en årsinkomst under 100 000 kronor, trots att avtalsenlig lön är ungefär dubbelt så hög. Skattefusket inom branschen kostar samhället cirka 2,5 miljarder kronor varje år. Det leder till att seriösa frisörföretagare blir utkonkurrerade, skattemoralen och arbetsrätten undergrävs, kriminella gäng tar över frisörföretag och det finns dessutom misstankar om penningtvätt inom branschen.

Regeringen tilldelade i mars 2001 Ekobrottsmyndigheten 2,0 miljoner kronor för att i samarbete med Sveriges Frisörföretagare, Handelsanställdas förbund, Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Malmö driva ett pilotprojekt om svartarbete inom frisörbranschen. Projektets syfte var att samla erfarenheter inför generella åtgärder mot svartjobb.

Fokus låg på att sprida information till allmänheten, uppmuntra frisörföretag till en frivillig certifiering och att informera företagen genom uppsökande verksamhet.

Resultaten av projektet visar än en gång att det saknas reella möjligheter att kontrollera de redovisade intäkterna i frisörföretagen, liksom i alla s.k. kontantbranscher. I praktiken har detta medfört att berörda företagare redovisar den inkomst och betalar den skatt och de avgifter de själva finner lämpligt. Detta kan jämföras med normala löntagare, där grundprincipen är att betala skatt efter förmåga och med ett omfattande kontrolluppgiftssystem för att säkerställa en riktig beskattning.

Norge har tidigare haft likande problem med svart arbetskraft och oredovisade inkomster bland frisör- och skönhetsföretagen. Där har skattemyndigheterna sedan några år givits ökade befogenheter och instrument att kontrollera företagen. De kan bl.a. göra oannonserade besök hos företag och gå igenom deras räkenskaper. Den norska skattemyndigheten har dessutom betydligt hårdare avgiftstillägg än Sverige. Det kostar således mer att åka fast, samtidigt som det är lättare för myndigheterna att kontrollera företagen. Resultatet av den norska skattemyndighetens ökade kontrollbefogenheter blev att den deklarerade omsättningen i frisörbranschen ökade med 69 procent mellan åren 1992 och 1999.

Svenska skattemyndigheten har betydligt mindre befogenheter än de norska att kontrollera frisörföretagen och andra företag i kontantbranschen. Möjligheterna att oannonserat göra kontrollbesök har stor preventiv och förebyggande betydelse, men är också viktiga för att fånga upp nya näringsidkare eller för att styra in näringsidkare på rätt sida om lagen. Vi anser därför att de regler som gäller för torg- och marknadshandel (lagen 1998:514 om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel) ska bli generellt tillämpliga på alla nystartade eller för skattemyndigheten okända näringsverksamheter. Denna lagstiftning medger att skattemyndigheten kan göra oannonserade kontrollbesök och skattemyndigheten kan på så sätt klargöra ägarförhållanden och avgöra om verksamheten är eller ska vara registrerad till mervärdesskatt och/eller som arbetsgivare.

Vi anser också att Sverige bör införa ett generellt lagkrav på kassaapparater med kvittoredovisning i yrkesmässig näringsverksamhet där kontanter används som betalningsmedel. Så länge som kontanter används som betalningsmedel är kassaapparater en direkt förutsättning för att över huvud taget kunna kontrollera intäktssidan.

Stockholm den 18 oktober 2002

Anders Karlsson (s)

Laila Bjurling (s)

Sylvia Lindgren (s)

Anders Ygeman (s)