Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svensk hotell- och restaurangnäring lika villkor som övrig tillverkningsindustri i energibeskattningen.
Den svenska hotell- och restaurangnäringen har stor ekonomisk betydelse för Sverige. Under 2001 omsatte branschen 53 miljarder kronor. I branschen sysselsätts drygt 80 000 årsarbetare. Den svenska hotell- och restaurangnäringen är en viktig kugge i arbetet med att göra Sverige än mer attraktivt för turister och andra utländska besökare. Enbart skatteintäkterna från den svenska turistnäringen bidrar med 7 miljarder kronor.
Hotell- och restaurangbranschen är en mycket konkurrensutsatt sektor. Branschens utveckling är cyklisk, vilket innebär att den i hög grad påverkas av hur näringsliv och offentlig sektor reser, konfererar och representerar, d v s hur aktivitetsnivån utvecklas. Samtidigt påverkas branschens lönsamhet påtagligt av politiska beslut. Utav priset på en restaurangmåltid är 55–60 procent skatt.
För att näringen skall kunna växa ytterligare krävs det att branschen får arbeta efter samma spelregler som det övriga näringslivet. Det kan inte heller vara rimligt att när en bulle bakas på ett bageri så utgår ingen energiskatt men när samma bulle bakas i ett restaurangkök så utgår energiskatt, f.n. på 18,5 öre/kWh.
Vilka företag som betalar vilka skatter beror på vilken näringsindelning man tillhör. Hotell- och restaurangnäringen klassificeras som ett serviceföretag, vilket är helt riktigt. Samtidigt sker det som nämns ovan en stor mängd förädling och tillverkning även i ett hotell- och restaurangföretag.
Sveriges hotell- och restaurangnäring behöver inga särlösningar men däremot behövs lika villkor.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Claes Västerteg (c) |