Motion till riksdagen
2002/03:Sk369
av Cristina Husmark Pehrsson (m)

Musikinstrument som arbetsredskap


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för musikinstrument.

Motivering

Liksom en fotograf behöver en kamera för att kunna fotografera, en konstnär behöver färg, penslar och duk och annat material för att t.ex. måla eller skulptera, behöver en musiker ett instrument att spela på. Medan fotografen och konstnären kan göra skatteavdrag för utrustning och material är det långt ifrån lika säkert att musikern kan göra detsamma för musikinstrument.

Det som avgör om ett musikinstrument är avdragsgillt är om det bedöms öka i värde eller inte. Det är upp till den som yrkar på skatteavdrag att bevisa att instrumentet inte kommer att öka i värde för att avdrag skall godkännas av skattemyndigheten. Men det finns varken tydliga eller konsekventa skiljelinjer hos skattemyndigheten för vad som anses öka instrumentets värde eller exakta kategorier för vilka slags instrument som avdrag godkänns för.

Ett telefonsamtal med skattemyndigheten gör knappast någon klokare då man där väljer att exemplifiera med ytterligheter som fioler av den legendariske fiolbyggaren Stradivarius eller gitarrer som Elvis Presley har spelat på. En Stradivariusfiol betingar ett pris på tre till fyra miljoner dollar och en cello på sex till åtta miljoner dollar. Det finns i dag 600 till 800 Stradivariusfioler i bruk runtom i världen, varav tre i Sverige. Att en yrkesmusiker bosatt i Sverige, eller för den delen en fritidsmusiker, spelar på ett sådant instrument är knappast sannolikt.

Många musiker har höga kostnader för inköp av instrument. Det gäller givetvis främst yrkesmusiker men också kvalificerade fritidsmusiker. Det är heller inte bara yrkesmusiker som uppbär inkomst från sitt musicerande utan också fritidsmusiker som har detta som en sidoinkomst.

En eventuell värdeökning som kriterium för att inte få göra avdrag är orättfärdigt eftersom en musiker inte kan spela på instrumentet och uppbära inkomst från sitt musicerande och samtidigt sälja instrumentet och därmed dra fördel av det ökade värdet.

Olika skatteregler för musiker beroende på vilket slags instrument man valt att spela väcker därtill frågor om skattelagstiftningens trovärdighet och rättvisa.

Det är ett välkänt faktum att musikbranschen till stor del är en svart arbetsmarknad.

Avdragsregler som jämställer musikinstrument med andra arbetsredskap bidrar rimligen till en mer laglig arbetsmarknad med större skatteintäkter. Men inte minst ger det musiker avdragsrätt för de krav på verkliga kostnader som deras yrkesutövning ställer.

Stockholm den 23 oktober 2002

Cristina Husmark Pehrsson (m)