Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att likvärdiga momsregler för friskolor och kommunala skolor bör införas.
I dag är det, till skillnad från bara för ett tiotal år sedan, inte kontroversiellt att hävda att varje elev är unik och att det därför inte går att stöpa alla i en enhetlig form. I dag är nästan alla överens om att utbildning måste anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov för att den ska bli framgångsrik. Valfrihet, mångfald, individuella studieplaner och ”eleven i centrum” är begrepp som de allra flesta ställer sig bakom i dag.
För att klara av att skapa goda förutsättningar för enskilda val och individuella lösningar krävs både nytänkande och flexibilitet. En viktig ingrediens i det arbetet är skapandet av en skolmarknad där en mångfald av skolor, med olika profiler och pedagogik, erbjuder eleverna olika utbildningar.
I det sammanhanget spelar friskolorna en central roll genom att bidra till att skapa externt förändringstryck som bereder väg för nya idéer och lösningar. Via ett skolpengssystem, i vilket en så stor del av elevens kostnad som möjligt följer eleven i dennes skolval, bereds väg för välgörande kvalitetskonkurrens mellan skolor. En kvalitetskonkurrens som ger valfrihet, mångfald och god utbildningskvalitet till alla elever, och som dessutom leder till ökad flexibilitet.
Kvalitetskonkurrensen förutsätter emellertid att friskolor och kommunala skolor ges likvärdiga villkor. Dessvärre är det inte så i dag. Exempelvis medför utformningen av momsreglerna att friskolor missgynnas i förhållande till kommunala skolor.
Enligt dagens regelverk får en organisation som har mervärdesskattepliktig omsättning dra av mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster. Verksamheter som är momsbefriade, exempelvis tjänsteproduktion i skolverksamhet, saknar denna möjlighet. Det innebär att den moms som betalas exempelvis vid inköp av material till undervisningen inte kan dras av mot utgående moms.
Särskilt drabbade är fristående pratiska gymnasieskolor som har investeringstung verksamhet. I dagens system går de kraftfullt back eftersom investeringsmomsen inte kan lyftas av utan i bästa fall köras in under avskrivningsperioden, vilket ofta leder till likviditetsproblem.
En del kommuner ger viss kompensation för dessa problem, men långt ifrån alla. Däremot ges kommunala skolor ersättning för dylika momskostnader, vilket snedvrider konkurrensen. Även Konkurrensverket har påpekat att det inte är bra ur konkurrenshänseende.
Friskolor skall inte missgynnas jämfört med kommunala skolor. Därför måste reglerna avseende mervärdesskatt ändras så att villkoren blir likvärdiga.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Peter Danielsson (m) |