Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av en höjning och differentiering av bilreseavdraget för arbetsresor.
Privatbilismen och bensinpriset är ständigt på mångas läppar och frågan aktualiseras ofta i den politiska debatten. Dagens bilism, som dessutom ökar, är förvisso ett problem på många sätt: drivmedlen bensin och diesel leder till utsläpp av stora kvantiteter icke önskvärda ämnen i vår gemensamma miljö och trafiken är därför en av de allra största hoten mot uppställda klimatmål, t.ex. stora utsläpp av växthusgaser. Bilismen förorsakar också stora samhällskostnader och personliga tragedier genom det mycket stora antal människor som trafikskadas eller trafikdödas varje år.
Det måste därför ställas högre krav avseende framtagande av nya drivmedel, t.ex. etanol, biogaser och alternativt drivna fordon t.ex. el- eller solkraftsdrivna fordon. Det krävs också långtgående åtgärder för att höja trafiksäkerheten, minska de höga farterna, minimera trafikfällorna osv. Det krävs inte minst en kraftig och genomtänkt satsning för att öka det kollektiva resandet, som är mer miljövänligt och mer trafiksäkert.
Trots det tidigare sagda har många människor en boende-, arbets- och livssituation som i princip kräver tillgång till minst en bil per hushåll. Många människor bor i mindre byar eller i mindre orter och pendlar långa sträckor till sitt arbete varje dag. Allmänna kommunikationer saknas inte sällan helt eller delvis. Resorna är ansträngande i sig men är dessutom kostsamma för många hushåll. Över 200 av Sveriges kommuner tappar i befolkning. Det finns tydliga koncentrationstendenser till länscentra och våra största städer. Långa och dessutom dyra arbetsresor med egen bil till andra orter, p.g.a. att lämpliga kollektiva färdmedel saknas, underlättar inte utflyttningskommunernas möjlighet att behålla sina invånare.
Redan i dag finns ett bilreseavdrag för arbetsresor på 16 kr/mil med speciella krav avseende restidsvinst, tillgång till allmänna kommunikationer m m. Den enskilde får dock enbart tillgodogöra sig resekostnader som överstiger 7 000 kr/år. Många anser att bensinprisets utveckling talar för att det är dags att höja upp bilreseavdraget till åtminstone 20 kr/mil och att det skulle innebära en mer lämplig kompensation för dyra och nödvändiga arbetsresor, men alla delar inte denna uppfattning. Huruvida ett höjt bilreseavdrag i sig skulle leda till ökad biltrafik eller inte råder det också delade meningar om.
Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att brett utreda konsekvenserna av att höja bilreseavdraget från 16 kr till exempelvis 20 kr/mil, dvs. om arbetsresor med egen bil totalt sett ökar, om det finns regionala skillnader, skillnader mellan större städer och glesbygd, män och kvinnor, hög- resp. lågavlönade, hur det påverkar arbetspendlingen, om det påverkar valet av bostadsort osv. utöver det rena bortfallet i intäkter som ett ökat bilreseavdrag skulle innebära för staten.
Utredningen bör också analysera förutsättningarna för och konsekvenserna av ett differentierat bilreseavdrag, t.ex. att den nuvarande 7 000-kronorsgränsen reducerades i glesbygd.
Detta vill jag att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Peter Pedersen (v) |