Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av ett fordonsskattesystem för bussar som är differentierat utifrån miljöklasserna för tunga fordon.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att eftermonterad avgasreningsutrustning bör ge lägre fordonsskatt.
Sverige ska bli ett mönsterland för ekologisk hållbar utveckling. Målet är till nästa generation lämna över ett ekologiskt hållbart Sverige. För att detta mål ska kunna bli verklighet måste transportsystemet göras ekologiskt hållbar.
Såväl riksdagen som regeringen har vid ett flertal tillfällen understrukit kollektivtrafikens vikt i arbetet för att förverkliga de transportpolitiska målen. Senast i trafikutskottets betänkande 2001/02:TU1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer skrev utskottet: ”Att den lokala och regionala kollektivtrafiken kan ses som en del av den grundläggande samhällservicen, och sådan trafik har stor betydelse för uppfyllandet av de transportpolitiska målen. Kollektivtrafiken bidrar till ökad välfärd, regional utveckling och jämlikhet genom att ge människor möjlighet att nå arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter och olika typer av service. En ökad andel kollektivt resande är därför en viktig komponent i arbetet med att utforma ett långsiktigt hållbart transportsystem.”
Skattepolitiken spelar en mycket viktig roll i omvandlingen av Sverige till ekologisk hållbarhet och dess betydelse kommer att öka ytterligare. Skatter kan, om de används rätt, fungera som ett mycket effektivt styrmedel för att stimulera utvecklingen att gå i riktning mot ekologisk hållbarhet, bättre resursutnyttjande och mindre miljöpåverkande utsläpp. Den stora fördelen med att använda skatter som ekonomiska styrmedel framför lagreglering är att de skapar drivkrafter för kontinuerliga miljöförbättringar. En lagreglering kan tvinga ned utsläpp till en viss nivå, men där slutar också dess effekt. Ekonomiska styrmedel fortsätter däremot att driva på teknikutvecklingen även långt efter att de införts.
För att stimulera omställningen av transportsystemet till ekologisk hållbarhet och samtidigt stimulera och utveckla kollektivtrafiken bör fordonsskatten för bussar göras miljövänlig. Dagens fordonsskattesystem har en stor svaghet. Den gör ingen som helst skillnad mellan å ena sidan nya bussar med den senaste miljötekniken som bara avger små mängder utsläpp och å andra sidan gamla bussar som helt saknar rening.
Istället för dagens fordonsskatt, som bygger på vilket bränsle bussen använder, bör fordonsskatten för bussar i framtiden differentieras utifrån mängden avgasutsläpp från bussen. Denna differentiering bör grundas på miljöklasserna för motorer till tunga fordon. Vinsterna med detta system skulle bli flera.
Den främsta vinnaren skulle naturligtvis bli miljön eftersom ett sådant system skulle skapa en attraktiv morot för investeringar i nya fordon med modern reningsteknik. Det skapas drivkrafter för kontinuerliga miljöförbättringar som kommer att verka under många år framåt, något som helt saknas med dagens fordonsskattesystem.
Den andra stora vinnaren är kollektivtrafiken med buss som blir ännu mer miljövänlig samtidigt som den kan sänka sina skattekostnader genom att investera i modern reningsteknik. Lägre kostnader skapar dessutom i sig möjligheter för att utveckla och förbättra kollektivtrafiken.
Den tredje vinnaren är fordonstillverkarna och de företag som arbetar med miljöteknik. Införande av modern reningsteknik i stor skala skulle underlättas betydligt och det skulle skapas en betydande inhemsk marknad för reningsteknik. Efterfrågan på moderna fordon och reningsteknik skulle öka kraftigt, vilket på sikt skulle öppna möjligheter för export av miljöteknik, miljövänliga produkter och industriella lösningar.
Ett fordonsskattesystem som är miljödifferentierat utifrån miljöklasserna, skulle dessutom enkelt kunna byggas på när systemet med miljöklasser byggs på. Det skapas ett dynamiskt, flexibelt och robust system med mycket hög acceptans hos allmänheten och som uppmuntras av EU:s regelverk.
Enligt EG:s fordonsskatte- och vägavgiftsdirektiv 1999/62/EG ska användandet av miljövänliga fordon uppmuntras genom en differentiering av skatter och avgifter. Detta förutsätter dock att differentieringen inte hindrar den inre marknadens funktion. Sverige skulle inte vara först med att införa en miljörelaterad fordonsskatt i Europa. Tyskland har redan infört ett sådant system.
Förslaget om en fordonsskatt för bussar som är differentierad med hjälp av fordonens miljöklasser stöds av den statliga Vägtrafikskatteutredningen. Utredaren föreslår i delbetänkandet SOU 2002:64 Vissa vägtrafikskattefrågor att miljöstyrningen för tunga fordon ska öka genom att en särskild fordonsskatteskala införs som är differentierad efter miljöklasserna för tunga fordon. Dessutom föreslås en förenkling av skatteskalorna genom bredare viktintervall. Vägtrafikskatteutredningens förslag om miljödifferentierad fordonsskatt och bredare viktintervall bör genomföras snarast.
För att stärka miljöstyrningen ytterligare bör även avgasreningsutrustning som monteras i efterhand ge lägre fordonsskatt. Detta är inte möjligt enligt rådande EG-lagstiftning och därför heller inte enligt svensk lagstiftning. De största miljövinsterna skulle göras om bussens utsläpp blir avgörande för fordonsskatteuttaget. Detta skulle dessutom spara stora summor pengar. En fordonsskatt som är teknikneutral och differentieras efter utsläppen, och inte efter vilken motor bussen har, bör grundas på bussens certifierade miljövärden. Vilka förändringar som krävs inom svensk lagstiftning och inom EG/EU-rätten för att detta ska bli möjligt bör utredas snarast.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Jarl Lander (s) |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
Marina Pettersson (s) |
|
Berit Högman (s) |
Tommy Ternemar (s) |