Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skilja beskattningen av permanentboende från fritidsboende.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om borttagandet av belägenhetsfaktorn för permanentboende.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvis taxering där de extremt höga värdena tas bort i statistiken på samma sätt som de låga tas bort i dag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om RSV:s fastställande av värde för friliggande normaltomt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att successivt sänka fastighetsskatten så att även kustbor får rimliga boendekostnader.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att överföra skatt för fritidshus till kommunen.
Den svenska västkusten är unik på många sätt men just nu är det de unikt höga fastighetspriserna och därtill höga taxeringsvärdena som återigen på ett mycket drastiskt sätt drabbar den svenska västkustens möjlighet att övervintra och de åretruntboende att kunna leva med rimliga boendekostnader. De fastighetsköp som sker idag är övervägande för fritidsboende och till extremt höga prisnivåer. Prisnivåer på fastigheter, som för åretruntboende betecknas som fantasipriser och som bara ett fåtal permanentboende kan konkurrera om, får till effekt att den unikt intressanta västkustens skärgårdssamhällen, med fastigheter belägna med havsutsikt, lever i uppenbar risk att tömmas på åretruntboende.
Fastighetsskatten har sänkts och många fastighetsägare i Sverige har fått lägre boendekostnader. Detta har dock inte blivit effekten i de attraktiva kustmiljöerna där fastighetspriserna har skjutit i höjden ytterligare. Därför krävs det ytterligare sänkningar av fastighetsskatten så att även kustbor får en rimlig boendeskatt. Detta bör ges regeringen tillkänna. Dock så löser inte ett borttagande av fastighetsskatten problemet för kommande permanentboende, då det skulle ges nytt utrymme och incitament för än högre fastighetspriser om inte taxeringen reformeras samtidigt. Därför krävs det en politik som premierar permanentboendet och sätter åretruntverksamhet och boende i centrum för skattepolitiken. Inledningsvis är ett förslag att göra åtskillnad avseende fastighetstaxeringen mellan permanentboende och fritidsboende samt att ta bort belägenhetsfaktorn för de fastboende. På så sätt kommer det att skapas två olika marknader, vilket också är den verklighet som är idag längs kusten. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Det kan inte vara en acceptabel lagstiftning som är formad på det sättet att fastboende straffas med högre taxeringsvärde bara för att kapitalstarka grannar kan investera i fritidsfastigheter till fantasipriser. Det kan inte vara rimligt att människor som har sin dagliga utkomst i dessa attraktiva sommarsamhällen under vintern skall drivas från sina hem för att grannarna har möjlighet att betala flera miljoner för en fastighets belägenhet. När taxeringsvärdena fastställs så sker idag en utgallring av fastigheter med de lägsta köpeskillingarna och därför är det en rimlig ordning att också de högsta köpeskillingarna gallras ut innan taxeringsvärdet fastställs. Detta bör ges regeringen tillkänna.
De metoder som Riksskatteverket tillämpar för att fastställa värdet för en normaltomt leder till orimligt höga taxeringvärden som saknar verklighetsanknytning. RSV:s förslag i många attraktiva områden kommer att belastas med en fastighetsskatt på 1 500-1 700 kronor per kvadratmeter tomtyta per år. Vid strandläge 4 500–5 000 kr per kvadratmeter per år. Dessa perversa värden via bl.a. belägenhetsfaktorer leder vidare till lika perversa byggnadsvärden. När en villa i Gullspång åsätts ett byggnadsvärde på 100 000 kr så får en identiskt likadan villa på Klädesholmen ett byggnadsvärde på ca 1 miljon kronor, vilket inte kan vara vare sig rättvist eller rimligt. Därför krävs det att det skapas en takregel som skyddar dem som drabbas av orealistiska taxeringvärden respektive skyhög fastighetsskatt, annars tvingas människor bort från sina hus där de bott och verkat i 40–50 år. Därför skall värdet för en friliggande normaltomt, vilket är taxeringsvärdet för tomt, normalt aldrig överstiga 250 000 kronor så att det blir en rimlig verklighetsanknytning. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Under de senare åren så har en återkommande konfliktladdad diskussion uppkommit i de kommuner med ett starkt och tydligt fritidsboende. Detta ofta med anledning av att fritidsboende kräver i många avseenden exakt samma service som åretruntboende betalar skatt till. Detta drabbar ofta små kommuner som i sammanhanget också har en mer sårbar ekonomi inför oplanerade krav, som också i många avseenden inte anses rimliga att ställa på en kommuns administration eftersom ingen skatt återförs till kommunen. Ett förslag som borde prövas och som i sammanhanget också kan ses som en relevant fördelning är att den fastighetsskatt som åläggs fastigheter som nyttjas som fritidsboende skall tillföras till respektive kommun där fritidsfastigheten är belägen. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 21 oktober 2002 |
|
|
Åsa Torstensson (c) |