Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda en sänkning av bensinskatten för boende på landsbygden.
Idag kämpar de flesta landsortsområden för sin fortsatta existens. Det handlar inte bara om ovanligt stora utflyttningstal från små och medelstora kommuner till högskoleorterna utan också om en snabb nedläggning eller försämring av statlig service, försämring av den kommunala ekonomin och svårigheter att tillräckligt snabbt bygga upp nya kvalificerade jobb när de gamla, traditionella jobben försvinner. Men trots de problem som de mindre orterna och kommunerna har finns det ett ökat intresse för bosättning i dessa miljöer. Det som lockar är bl.a. småskalighet, närhet till naturen, stora markytor, mindre skolor med hög kvalitet på undervisningen, egna odlingar och möjlighet att delta i aktiva demokratiska processer.
För många är bensinpriset ett stort bekymmer. Bensinpriset ligger idag på 9,93 kr för en liter bensin. Skatten på varje liter bensin är 6,46 kr. En normalbilist som tankar 1.500 liter om året lägger med andra ord ut 9.500 kr varje år bara på bensinskatt. Om de höga bensinpriserna kommer att slå igenom i långsiktigt betydligt högre driftkostnader för alla de hushåll som är helt beroende av lång bilpendling till arbetsplatsen finns det risk för att många familjer inte längre kan ha två bilar, vilket för många hushåll är ett krav för att det ska fungera med förvärvsarbete och familj. Resultatet blir att fler familjer ser sig tvingade att flytta till den större arbetsplatsorten. Vilket i sin tur gör att landsbygd, bruksorter, små tätorter och glesbygd riskerar att kugga ur.
Nu är det tid att hitta vägar för att förhindra en sådan oacceptabel utveckling. Det är hög tid att regeringen gör något åt de höga bensinkostnaderna. En väg att gå skulle vara att sänka bensinskatten för boende på landsbygden. Detta bör utredas av regeringen.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Mikael Oscarsson (kd) |