Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändring av regelverket för beskattning av inkomster från hobbyplockning av svampar, kottar och vildvuxna bär.
Kommunalskattelagens (1928:370) 19 § lyder: Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke ... ”intäkter av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån”.
Lagtexten infördes i kommunalskattelagen genom lagändring 1981 (SFS 1981:388) och tillämpades första gången vid 1982 års taxering. Orden ”samt kottar” lades till genom lag 15 december 1988 (1530). Lagtexten har i dag samma innehåll som då den infördes.
Om försäljningsintäkten överstiger 5 000 kronor skall man deklarera inkomsten under inkomst av tjänst. Det medför enligt Riksskatteverket (RSV) att intäkterna av hobbyplockning inte går att redovisa separat. Det är omöjligt, enligt RSV, att uppskatta hur mycket staten inbringar för hobbyplockning. Enligt RSV går det inte heller att uppskatta den administrativa kostnaden som hobbyplockningen medför.
Enligt uppgift är också Sverige det enda land i världen som uppbär skatt på plockning av vildvuxna bär.
Hobbyplockning av bär, svampar och kottar förekommer i huvudsak i skogslänens glesbygd. Man kan på goda grunder anta att det i huvudsak är skolungdomar, någon arbetslös och någon enstaka pensionär som ägnar sig åt denna verksamhet.
Nuvarande skattefria inkomstgräns för hobbyplockning på 5 000 kronor antogs för mer än tjugo år sedan (1981). Inkomstgränsen har inte förändrats sedan lagen antogs.
Rimligen borde denna skatt helt kunna avskaffas. Skattebortfallet för staten torde vara ytterst marginell.
Den nu alltför låga skattefria gränsen lockar svenskar (skolungdomar arbetslösa och pensionärer) att inte uppge sina riktiga namn vid försäljning till uppköparna för att därigenom kunna undfly eventuell skatt. Detta är olyckligt för alla inblandade, men i synnerhet för ungdomar som frestas till skattefusk redan i tidiga år.
Eftersom inkomsten är näst intill omöjlig att kontrollera kan det lätt uppfattas som en uppmuntran till ”svartjobb”.
Regelverket för denna skatt behöver ses över. Kanske är införandet av en schablonskatt som bäruppköparen/bärindustrin betalar en framkomlig väg.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |