Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa den schablonmässiga inkomstskatten för bostadsrättsföreningar.
Riksdagen tillkännager för riksdagen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler så att bostadsrättsföreningar inte klassas som oäkta bostadsföretag.
Bostadsrättsföreningar dubbelbeskattas med två olika boendeskatter som utgår med en procentsats av taxeringsvärdet, dels fastighetsskatten på 0,5 procent, dels en schablonmässig inkomstskatt upp till cirka en procent av taxeringsvärdet. Har föreningen skulder och betalar räntor minskar visserligen inkomstskatten, men den slår fullt ut mot alla de bostadsrättsföreningar som vill vara försiktiga och inte ha gemensamma lån i föreningen. Inkomstskatten överstiger således i dessa fall fastighetsskatten och växer snabbare än uttaget av fastighetsskatt i områden med stigande taxeringsvärden, såsom i Stockholm.
I Stockholm där invånarna nu hotas av höjda kommunalskatter med flera kronor, en statlig trängselskatt och höjda energiskatter tillkommer för stockholmare som bor i bostadsrätt dessutom rejäla höjningar av boendeskatterna till följd av höjda fastighetsskatter och inkomstskatter för bostadsrättsföreningar. För enskilda hushåll kan dessa skatter uppgå till många tiotusentals kronor. Fastighetsskatt och inkomstskatt betalas först av bostadsrättsföreningen, men tas ut av de boende genom föreningens avgifter. De boende betalar dessa boskatter med beskattade pengar och boskatterna slår direkt mot hushållsbudgeten. För bostadsrättsboende finns inte några begränsningsregler för dem som inte klarar av skatten. När regeringen har gått in och försökt dölja de värsta effekterna av fastighetsskatten för villor och flerfamiljshus genom att sänka procentsatserna görs inte någon motsvarande justering av den s k inkomstskatten. Den dolda och bortglömda inkomstskatten för bostadsrättsföreningar utgör en dubbelbeskattning som bör avskaffas med förtur.
En annan särskild skattefälla hotar de bostadsrättshus som har affärs- och kontorslokaler i de nedre planen. För att klassificera en fastighet med både bostäder och affärslokaler till bostadsrätt måste minst 60 procent av taxeringsvärdet hänföra sig till bostäder. Om 40 procent eller mer av taxeringsvärdet på fastigheten hänför sig till affärslokalerna blir lägenheterna inte längre bostadsrätter utan bostadsrättsföreningen blir ett så kallat oäkta bostadsföretag med komplicerad och för de boende dyrbar beskattning som näringsfastighet. Bostadsrättsföreningar i hus där taxeringsvärdet avseende affärslokaler ligger i närheten av 40 procent kan plötsligt ändras till oäkta bostadsföretag när taxeringsvärdet ökar snabbare för affärslokaler i jämförelse med bostäder, vilket är normalfallet. För att undvika tvångsförändring av bostadsrätter till näringsfastigheter på grund av oförutsägbara och schablonsmässiga förändringar av taxeringsvärden bör denna regel ändras så att den i stället baseras på ytan. På längre sikt bör i stället hus kunna delas upp i olika fastigheter efter ändamål eller ägarförhållanden genom att tredimensionell fastighetsdelning och ägarlägenheter införs.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Anna Lilliehöök (m) |