Riksdagen avslår regeringens förslag om självkostnadspris som beskattningsunderlag med hänvisning till att det saknas en konsekvensanalys för företagen.
Riksdagen avslår regeringens förslag att ge Riksskatteverket rätt att förelägga den som är skyldig att lämna en periodisk sammanställning att lämna eller komplettera denna samt att detta föreläggande kan kombineras med vite.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om att ge fysiska och juridiska personer minst sex månaders uppskov med att börja betala F-skatt eller särskild A-skatt.
Regeringen föreslår i proposition 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor m.m. en rad förändringar i mervärdesskattelagen och skattebetalningslagen. I huvudsak syftar förslagen till en anpassning av regelverket till EG:s mervärdesskattesystem. Kristdemokraterna har invändningar mot några av förslagen i regeringens proposition, vilket framgår av denna motions yrkanden och av vad som beskrivs i korthet nedan.
I propositionen föreslår regeringen att beskattningsunderlaget för mervärdesskatt ska utgöras av självkostnadspriset och inte tillverkningskostnaden då inköpsvärde saknas. Kristdemokraterna anser att detta förslag bör avslås och ansluter sig därmed till de remissinstanser som ifrågasätter nödvändigheten av en regeländring. Visserligen är inte självkostnad och tillverkningskostnad synonyma begrepp, men vi yrkar ändå på avslag. Orsaken till detta är att regeringens proposition inte innehåller en tillfredsställande konsekvensanalys om hur förslaget till ändrade regler påverkar företagen negativt.
Varje skattskyldig person som är registrerad till mervärdesskatt åläggs av EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv 77/288/EEG att lämna en sammanställning över omsättningar och överföringar av varor inom den europeiska gemenskapen. Regeringens förslag är nu att ge Riksskatteverket rätt att förelägga den som inte lämnar in sin sammanställning i tid att lämna eller komplettera en sådan sammanställning samt att detta föreläggande ska kunna förenas med vite. Kristdemokraterna anser emellertid alltfort att de förseningsavgifter som läggs på den som inte inkommer med periodiska sammanställningar i tid är tillräckliga som sanktionsinstrument. Regeringens förslag bör således avslås. Förseningsavgifterna har den fördelen att de är förutsägbara. De utgör heller inte ett orättvist och förödande hot mot den enskilde näringsidkaren. Även om Riksskatteverkets tjänstemän är kompetenta och kapabla att göra balanserade bedömningar finns det alltid en risk för att ett vitesföreläggande mot en enskild näringsidkare kan få förödande effekter. Visserligen ska enligt propositionen särskilda hänsyn tas till det enskilda fallet vid vitesförelägganden, men Kristdemokraterna menar likväl att regeringens förslag inte är nödvändigt utifrån EG-rätten och att det snarare hotar enskilda näringsidkare, som av rimliga skäl försenats med att lämna sin sammanställning. Kristdemokraterna yrkar därför avslag på regeringens förslag.
Kristdemokraterna anser att den socialdemokratiska regeringen i flera år låtit förutsättningarna för företagande och arbete i Sverige försämras. Särskilt svårt är det att starta och driva små och växande företag i Sverige. I partimotioner som inlämnats med anledning av regeringens budgetproposition föreslår därför Kristdemokraterna en rad förbättringar för inte minst små företag.
Regeringens förslag i proposition 2002/03:5 är att låta fysiska och juridiska personer som startar en ny näringsverksamhet på egen begäran få tre månaders uppskov med att börja betala F-skatt och särskild A-skatt. Detta är ett mycket kort steg i rätt riktning för att skapa ett mer företagarvänligt klimat i Sverige. Förslaget torde emellertid inte ha någon större inverkan på nyföretagandet, eftersom tidsgränsen är för kort för företag att etablera sin verksamhet och därmed överkomma initiala likviditetsproblem och vinna en reell skatteförmåga.
Förslaget är dock principiellt riktigt och värt att pröva, men det är i sin nuvarande form inte tillräckligt långtgående. För att någon effekt ska uppnås anser Kristdemokraterna att uppskovet måste uppgå till åtminstone 6 månader. Kristdemokraterna yrkar därför på att låta regeringen återkomma med förslag till riksdagen i vilket det tillåtna uppskovet uppgår till minst ett halvår.
|
Stockholm den 31 oktober 2002 |
|
|
Per Landgren (kd) |
|
|
Lars Gustafsson (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Stefan Attefall (kd) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Maria Larsson (kd) |
Lars Lindén (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |