Avragsrätt för kultursponsring

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för kultursponsring gällande juridisk person.

Motivering

Kultur är en förutsättning för ett civiliserat samhälle och en källa till kreativ inspiration och utveckling, en oas för sinnenas och själens rekreation. Det är svårt att kvalitetsbedöma kultur. Därtill är smaken ofta alltför subjektiv. Därför är det varje civiliserat samhälles uppgift att värna den kulturella mångfalden.

Vikten av att vårda vårt kulturarv måste förenas med goda förutsättningar för kulturellt nyskapande och okonventionellt sökande. I det nya, excellenta och radikala, ligger framtidens utmaningar. Här formas den nya tidens ideal, motsatser och relationer. Det är en viktig uppgift för politiken att skapa ett klimat där kultur kan och får växa.

Det är också kulturens roll att ifrågasätta samhället i vilket den verkar. Kultur skall utmana och pröva gängse sanningar. Genom historien har kulturen haft en betydelsefull roll i utvecklandet av och kampen för mänskliga rättigheter och demokrati. Konst, teater och musik har varit kraftfulla politiska instrument som kunnat användas även i diktaturer där normala demokratiska uttryckssätt varit förbjudna. Samtidigt finns det förstås exempel på det motsatta, när kulturen spelat ondskan i händerna och använts för att försköna, förklara och dupera fram det vedervärdiga. Totalitära stater har alltid varit snabba att försöka få total kontroll över kulturen, dels därför att de vetat om dess kraft och fruktat den, dels därför att de är beroende av kulturen för att uppnå den fullkomliga idéhegemoni de eftersträvat. Det är viktigt att kulturen står fri. En fri kultur är en garant mot det totalitära.

I Sverige föreligger knappast några sådana risker även om merparten av kulturlivet finansieras med offentliga medel. Det finns dock flera fördelar att uppnå med ett kulturliv som står friare från offentligt inflytande.

För det första stimulerar ett friare och mer varierat kulturutbud mångfalden och den konstnärliga kvaliteten. Det är sällan bra för någon verksamhet att bara vara beroende av en finansiär. Därför borde fler aktörer uppmuntras att satsa inom kultursektorn för att trygga den kulturella mångfalden. Häri ligger ett egenvärde.

För det andra finns det inbyggda problem med offentlig finansiering som är svåra att bortse från. Skatt är till sist medel som avtvingas medborgarna. Förutsatt att en målsättning med politiken är att sänka skattetrycket måste alternativa finansieringsformer i högre grad få samsas sida vid sida med det som idag enbart finansieras med offentliga skattemedel.

Kultur har inte samma förutsättningar som näringsverksamhet eller idrott. Skillnaden är att kulturen har svårt att finna samma ekonomiska avsättningsmöjligheter. Det är ytterst lite av den kultur som skapas i dag som bär sig själv ekonomiskt. Förklaringen går att finna i kulturens väsen. Mycket kultur är avant garde och skapas inte för att attrahera samtiden. Det gör att marknaden för dagens kultur i flera fall först kommer att finnas i framtiden. Det här är kulturens historiska dilemma. Den missförstådde konstnären som bara lyckas sälja en enda tavla – som dessutom kanske mer köps av medkänsla än av äkta gillande – och skär sig i örat av missmod. Samma konstnärs verk ropas 100 år senare ut på världens exklusivaste auktioner för mångmiljonbelopp. Eller organisten i Leipzig som lever en undanskymd tillvaro och komponerar tusentals verk och dör okänd. Några sekel senare betraktas han som den främste i sitt skrå.

Om kultur inte i alla tider varit beskyddad av stater eller mecenater skulle vi förmodligen gått miste om några av mänsklighetens största mästerverk.

Däremot är det långt ifrån givet att staten lyckas tillvarata all kultur. Staten kan underlätta för avantgardismen men det krävs inte sällan mecenater för att kulturen verkligen skall få en chans att blomstra.

Från företagshåll uttrycks ofta önskemål om att sponsra kultur, precis som många företag finansierar idrott i olika former. Ett viktigt hinder för utveckling av kultursponsring är de skatteregler som f n gäller. Ett företag har rätt att dra av kostnader för sponsring av idrott men inte för sponsring av kultur. Samma sak gäller inköp av kultur till företaget. Det är möjligt att dra av ett nytt skrivbord till kontoret men inte en ny tavla.

Genom att förtydliga dessa regler och möjliggöra avdragsrätt vid kultursponsring och kulturinköp kan man nog förutse en ökning av t ex privata företags finansiering av olika kulturyttringar.

Stockholm den 21 oktober 2002
Henrik S Järrel (m)