Motion till riksdagen
2002/03:Sk296
av Martin Andreasson (fp)

Beskattning av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler för lokal samhällsservice


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av beskattningen av bostadsrättsföreningar som hyr ut lokaler för lokal samhällsservice.

Motivering

Som oäkta bostadsrättsförening räknas en förening där mindre än 60 % av verksamheten utgör upplåtelse av bostäder med bostadsrätt till fysiska personer. En sådan förening beskattas på sedvanligt sätt för inkomst av näringsverksamhet. En status som oäkta bostadsrättsförening leder till en mer oförmånlig beskattning vad gäller både själva föreningen och medlemmarna.

En äkta bostadsrättsförening ska, i stället för inkomster och utgifter i fastighetsförvaltningen, som inkomst redovisa 3 % av fastighetens taxeringsvärde. Därutöver ska man redovisa ränteintäkter och avdrag får göras för räntekostnader. En oäkta bostadsrättsförening beskattas däremot på samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Reglerna om vilka bostadsrättsföreningar som skall räknas som äkta eller oäkta tar ingen hänsyn till behovet av samhällsservice i bostadsområdena, till exempel i form av skolor, förskolor, fritidshem och vårdcentraler. Konsekvensen blir att det är svårare att täcka lokalbehovet för samhällsservicen i stadsdelar med många bostadsrätter, eftersom dessa då löper risk att klassas som oäkta föreningar.

Ett exempel på detta inträffade i år i Solna, där hyresgäster på Johan Enbergs väg fått möjlighet att köpa sina lägenheter av det kommunala bostadsbolaget och ombilda dessa till bostadsrätter. En av de nybildade bostadsrättsföreningarna var dock tvungen att säga upp hyreskontraktet för den lokala vårdcentralen för att slippa beskattas som oäkta bostadsrättsförening. Hyresintäkten från vårdcentralen var helt enkelt en för stor andel av föreningens samlade intäkter. Följden har blivit att en väl fungerande och omtyckt vårdcentral tvingas flytta.

Invånarnas behov av barnomsorg, skola, vård och omsorg skiljer sig naturligtvis inte åt beroende på bostadens upplåtelseform. När regelverket om oäkta bostadsrätter i praktiken försvårar samhällsservicen i områden med många bostadsrätter visar detta på en brist i lagstiftningen. Motivet till reglerna är att en bostadsrättsförening inte skall ha som huvudsaklig verksamhet att bedriva kommersiell uthyrning av kontor, affärslokaler med mera. Däremot kan det inte anses försvarligt att skattereglerna innebär att lokaliseringen av samhällsservice till områden med många bostadsrätter försvåras.

En översyn av regelverket bör därför göras så att hyresintäkter från viss samhällsnyttig verksamhet (till exempel skolor, fritidshem och vårdcentraler) skall undantas eller bedömas mer förmånligt vid avgörandet av huruvida bostadsrättsföreningen skall beskattas som äkta eller oäkta bostadsrättsförening. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 18 oktober 2002

Martin Andreasson (fp)