Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en miljöklassning av eldningsoljor för uppvärmning, eller liknande åtgärd, som syftar till att stimulera utveckling av oljor som dels har bättre miljöegenskaper, dels är framtagna på ett koldioxidneutralt vis.
Eldningsolja för uppvärmning beskattas i dag med energiskatt och koldioxidskatt oavsett om den är fossil eller producerad ur förnyelsebar råvara, och oavsett hur miljövänlig sammansättningen är. Enda miljömässiga kravet på eldningsolja är en destillationsgräns (85 procent destillat vid 350 grader C) som i praktiken begränsar andelen tunga och ofta giftigare föreningar (aromater och polyaromater) i traditionell olja. Om svavelhalten överstiger 0,1 procent svavel (= 1 000 ppm) tillkommer en svavelskatt som är proportionell mot svavelhalten.
Eldningsolja för uppvärmning slipper däremot skatt om den består av maximalt fem procent rena kolväten, dvs att minst 95 procent av oljan utgörs av föreningar som inte enbart består av kol och väte. Sådana eldningsoljor säljs troligtvis inte i Sverige i dag.
Det är t ex möjligt att producera oerhört smutsig och giftig olja ur trä, så kallad pyrolysolja, som efter viss efterbehandling kan användas som eldningsolja. Miljömässigt är det inte odelat bra, men sådan olja klarar normalt gränsen för låg halt rena kolväten och skulle därmed bli befriad från skatt enligt dagens regler.
I budgetpropositionen föreslås att koldioxidneutrala drivmedel skall undantas från koldioxidskatt (avsnitt 8.6.4). Sannolikt kommer undantaget att omfatta endast drivmedel, och inte flytande (och gasformiga) bränslen för uppvärmning. Det kan nämnas att fasta förnyelsebara bränslen för uppvärmning, som ved, pellets etc, givetvis är helt skattebefriade i dag.
Liksom det finns miljöklasser för bensin och diesel med avsikt att styra utvecklingen mot renare drivmedel, skulle miljöklassning kunna införas för eldningsoljor för att stimulera renare och mer koldioxidneutrala bränslen. Miljöklassningen skulle kunna väga in både miljöegenskaperna hos själva bränslet och därmed även för emissionerna, samt huruvida bränslet kan anses vara producerat på ett koldioxidneutralt vis.
EUs mineraloljedirektiv sätter en låg lägsta gräns för skatter på eldningsoljor om knappt 200 kr per 1 000 liter (18 euro), vilket är långt under dagens svenska skattenivå (energiskatt 688 kr resp koldioxidskatt 1 527 kr per 1 000 liter). Sverige bör därför relativt enkelt kunna få undantag av EU för att införa en miljödifferentiering av skattesatserna så länge vi håller oss över miniminivån.
Även om det inte finns några eldningsoljor tillgängliga i dag som skulle kvalificera sig som renare och mer koldioxidneutrala eller som kan priskonkurrera med fossil, så skulle en diskussion om och införande av miljöklassning stimulera utvecklingen åt rätt håll.
|
Stockholm den 18 oktober 2002 |
|
|
Catharina Elmsäter-Svärd (m) |