Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att klarlägga förutsättningarna för och med avsikt att genomföra en momsamnesti för importerade begagnade bilar under perioden 1995–2000.
Den fiktiva momsen ersattes den 1 november 1995 med VMB (vinstmarginalbeskattning) föranledd av en EU-anpassning. Den information som då lämnades till importörer var undermålig. Det kan konstateras att skattemyndigheternas information till importörer var bristfällig under många år.
Problembilden var den att bilimportörer av begagnade bilar fick av Skattemyndigheten information om att köp av bilar kunde göras momsfritt med VAT-nummer inom EU och att detta kunde kombineras med VMB, denna information följde sedan bilimportörerna men det visade sig att detta inte gällde. Eftersom detta i mitten av nittiotalet var en förhållandevis ny affärsform skedde säkerligen ett antal fel men det juridiska var komplicerat och den kraftigt växande verksamheten med import av bilar i småföretagarform innebar mycket nytt, vilket naturligtvis gällde för företagarna såväl som för Riksskatteverket och Skattemyndigheten.
När felinformationen upptäcktes och problemen uppstod informerades Tysk-Svenska Handelskammaren i Stockholm för att korrigera fel gjorda i Tyskland. En enkel lathund innehållande det mesta inom moms och bilimport gavs ut. Tyvärr fanns inte någon sådan information från första början från Riksskatteverket.
Ett vanligt problem uppstod inom märkning på fakturan typ ”paragraf 25a” enligt den tyska momslagen, en märkning som var frivillig och som inte gjordes i andra EU-länder och som inte heller momsdirektivet föreskrev. I dag fungerar det fortfarande så. Den svenske bilimportören måste se till att säljaren gör märkningen och det är något som säljaren ofta inte har hört talas om. Utan denna tillåts inte användning av VMB och varan momsbeskattas dubbelt, i två EU-länder.
I en skrivelse till skattekontoren daterad den 20 augusti 1998 gjorde Riksskatteverket ett ”förtydligande”om märkningsbestämmelsen. Ungefär samtidigt införde Riksskatteverket förtydligandet i momshandledningen, skattekontorens arbetsinstruktioner.
Flera ledande momsexperter hos revisionsbyråer ifrågasatte bestämmelsen från första stund när den dök upp hösten 1998. Till och med Finansdepartementets momsexperter ifrågasatte bestämmelsen, som bättre kan kallas tolkningen, när de förra året i en promemoria (Fi2001/3993) försökte få fram en bättre lagstiftning, vilket inte lät sig göras, eftersom Sverige inte ensamt kan bestämma hur företag i andra länder ska utforma sina fakturor.
En mängd revisioner av Skattemyndigheten har gett bilimportörer dyra erfarenheter av VMB. Många bilimportörer fick stora obetalbara skatteskulder, aktiebolag gick i konkurs och tillgångar förlorades.
Att rätta till tidigare fel i efterhand var ofta svårt. Av olika skäl, inte minst av att bilar köpts i privatpersoners namn, av att Svensk Bilprovning hade krav inom så kallat Eget bruk, kunde moms betald utomlands inte fås tillbaka och dubbel moms uppstod. Det tidigare systemet med fiktiv moms gav ofta dubbel moms vid handel med begagnade varor mellan Sverige och EU. Det var detta handelshinder som VMB skulle undvika.
I dag verkar det stå klart att varken Skattemyndigheten, Riksskatteverket eller rättssystemet i sin helhet klarar av att hantera den orättvisa som har uppkommit. Att det varit oklart i information från myndigheters sida mot enskilda näringsidkare i denna fråga torde det inte råda något tvivel om. En möjlig lösning på problemet skulle kunna vara befrielse från betalningsskyldighet, något som Riksskatteverket och regeringen kan ge vid ”synnerliga skäl”, om ”det för det allmänna rättsmedvetandet skulle framstå som stötande att kräva betalning”. Det är också mycket svårt för små enskilda näringsidkare att driva ärenden av denna art i domstol eftersom det dels är mycket tidskrävande, dels är en dyr process.
En utredning som undersöker möjligheten till momsamnesti för dessa utsatta näringsidkare skulle vara ett smidigt sätt att dels få klarhet i samhällets skyldigheter i dessa frågor, dels klargöra näringsidkarnas ansvar. Eftersom det är en begränsad omfattning av handel så torde inte detta vara ogörligt. Det handlar om begagnade bilar enligt momsdirektivet (körda 6 000 km registrerade 6 månader) och som under tiden 1995-01-01–2000-12-31 köpts inom andra EU-länder och under samma tid importerats och sålts.
|
Stockholm den 16 oktober 2002 |
|
|
Jan-Evert Rådhström (m) |
Runar Patriksson (fp) |