Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att dieselskatten sänks för åkerinäringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av likvärdiga konkurrensvillkor för svenskt jord- och skogsbruk samt därmed lägre dieselskatt.
Situationen för åkerinäringen i vårt land är alarmerande. De redan höga kostnaderna som våra företag känns vid kommer ytterligare att öka när regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet höjer dieselskatten. Den allt hårdare konkurrensen från åkerier i andra länder kommer ytterligare att förvärras. Kostnaderna för våra svenska åkerier ligger i dag cirka 20 procent över konkurrentländernas. För åkerierna i Gävleborgs län innebär skattehöjningen en ökning av drivmedelskostnaderna med cirka 20 miljoner kronor. Extra kostnader som i slutänden kommer att drabba bl.a. våra virkestransporter. Våra sågverk möts redan av hård konkurrens från de baltiska länderna.
Lastbilar används främst på korta avstånd, inte minst för transport av virke och livsmedel. Endast drygt nio procent av allt transporterat gods på lastbil körs över 30 mil. Mycket av detta gods utsätts inte för konkurrens av andra transportslag eftersom det går till och från orter som saknar såväl järnväg som sjötransport. Transportnäringen är både nödvändig och viktig, inte minst i glesbygden. Därför måste energiskatten på miljödiesel sänkas. Högt pris på diesel och hot om ytterligare höjningar kommer att drabba både företag och invånare i glesbygden extra hårt.
Vägtransporter är en central länk i samhället och är nödvändiga för att vårt dagliga liv skall fungera. Samtidigt medför vägtransporterna en belastning på vår miljö. Åkerinäringen arbetar själv aktivt med att minska transporternas miljöpåverkan och redan i dag använder våra åkerier världens renaste diesel. Att i detta läge höja dieselskatten kommer tvärtemot avsikten med skattehöjningen att försämra miljön. De utländska konkurrentbilarna tankar så mycket det går utanför Sverige med en mindre ren diesel än den svenska.
Om kostnaderna kommer att öka slås delar av svensk åkerinäring ut, alternativt flaggar till andra länder. I dag används nästan uteslutande utländsk arbetskraft i svenska utrikestransporter, vilket innebär att svenska arbetstillfällen går förlorade.
Svensk åkerinäring värnar om miljön. Allt fler svenska åkeriföretag miljösäkrar sin verksamhet och använder ett av världens renaste diesel. Att föreslå fortsatta skattehöjningar och därmed riskera att flytta över mer gods till utländska transporter är inte bra ur miljösynpunkt. Utländska transporter har ofta sämre miljöprestanda och sämre diesel än vad svenska transporter har.
När kostnaderna ökar är det till slut svenska folket som får betala notan i form av högre varupriser, lägre tillväxt och sämre välfärd. Dessutom befinner sig Sverige i periferin av Europa, vilket innebär en konkurrensnackdel. Det är då extra viktigt att överbrygga detta handikapp genom rimliga transportkostnader. När man höjer kostnaderna ökar man endast på det avståndshandikapp som Sverige har i dag. Sänk i stället dieselskatten och gör Sverige till ett konkurrenskraftigt land!
Jord- och skogsbruket får i allt högre utsträckning känna på konkurrens från länder med lägre energiskatter. Dieselskatten i Sverige är hög och regeringen har talat om att sänka den. Den höga svenska dieselskatten, för jord- och skogsbruk, försämrar konkurrenskraften. Konsekvensen av den höga dieselskatten är att sysselsättningen och tillväxten på landsbygden därför blir lägre än den hade behövt bli. Vad som behövs är dieselskatter på en nivå som gör att det svenska jord- och skogsbruket inte får en börda som konkurrenterna inte har.
Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att de olika medlemsländernas jordbrukare skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor. I Sverige har jordbruket produktionsskatter på en nivå som ger de svenska lantbrukarna en betydande konkurrensnackdel. Utan lika grundförutsättningar kommer det svenska jord- och skogsbruket successivt att avvecklas.
|
Stockholm den 17 oktober 2002 |
|
|
Patrik Norinder (m) |