Motion till riksdagen
2002/03:Sk227
av Nils Fredrik Aurelius och Anna Lindgren (m)

Skatten på öl


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att sänka ölskatten för öl med en alkoholhalt överstigande 2,8 % i ett första steg till 0:85 kr per procent och liter så att bättre konkurrensvillkor för den svenska bryggeriindustrin uppnås.

Den höga skatten på öl slår ut svenska bryggerier

EU:s införselregler innebär att 110 liter öl med 5,0 procent alkohol för privat konsumtion vid varje tillfälle kan föras från ett EU-land till ett annat utan att någon ny beskattning tillkommer. De nuvarande undantagen för Sverige innebär att 32 liter öl får införas per gång. Siffran kommer snart att vara den dubbla och ganska snart är reglerna helt harmoniserade. Förändringarna kommer självfallet att bli drastiska för den svenska bryggerinäringen.

I flera år har svenska bryggerier arbetat under svåra och orättvisa konkurrensvillkor. Därför riskerar nu många av Sveriges bryggeriarbetare att förlora sina arbeten. Åbro i Vimmerby har exempelvis tvingats minska sin verksamhet. Det beror på att svensk bryggerinäring drabbas av en ölskatt som är nästan dubbelt så hög som den i Danmark och åtta gånger högre än i Tyskland. Efter öppnandet av Öresundsbron och ökningen av den legala mängd öl en resenär får medföra från annat EU-land har situationen ytterligare förvärrats. I dag är var tredje starköl som dricks oregistrerad. Den privata införseln uppgår till ca 6,5 miljoner liter starköl per månad. Det är tydligt att ett högt pris inte är ett effektivt vapen för att begränsa alkohol­konsumtionen.

Regeringens oförmåga att handla rationellt utifrån vad de faktiska för­hållandena kräver gör att problemen med en stor, delvis okontrollerad, privat­import samt hotet mot bryggerinäringen kommer att kvarstå. Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Den höga ölskatten kommer att leda till minskad sysselsättning och förlorade skatteintäkter. Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom livs­medelsbranschen och bör åtnjuta, med utländska konkurrenter, likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska arbetstillfällen försvaras. Det ligger också i den svenska alkoholpolitikens intresse att frestelsen att handla utomlands, smuggla eller tillverka hemma inte onödigtvis förstärks genom orimliga skattesatser på öl. I Danmark är skatten 0:85 kronor per procent och liter och i Sverige är den 1:47 kronor per procent och liter. Det är också sannolikt bara en tidsfråga innan Danmark, för att klara konkurrensen med tyskt öl, sänker sin skatt ytterligare. Situationen kommer då att bli helt ohållbar för svensk bryggeriindustri. Gränshandeln har enligt vår mening antagit sådana proportioner att det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den tidigare genomförda skatteförändringen har varit otillräcklig. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.

På grund av den höga svenska alkoholskatten på öl har tusentals arbetstillfällen försvunnit de senaste åren. Valet av svenskt eller utländskt öl skall bero på kvaliteten på produkten och inte på konkurrenssnedvridande skattesatser som stimulerar gränshandel. Svensk bryggerinäring skall inte ha och har inte behov av några fördelar visavi sina konkurrenter, men konkurrensen skall ske på lika villkor. Inte heller är svensk alkoholpolitik betjänt av åtgärder som ger incitament till ökad alkoholförbrukning genom ökad gränshandel, smuggling och hemtillverkning. För att komma åt miss­förhållandena föreslår vi att skatten på öl med en alkoholhalt över 2,8 procent i ett första steg sänks till 0:85 kronor per procent och liter.

Stockholm den 14 oktober 2002

Nils Fredrik Aurelius (m)

Anna Lindgren (m)