Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kvartalsvis eller månadsvis folkbokföring.
Att den 1 november är det datum som avgör i vilken kommun man under ett helt år är mantalsskriven – och därmed betalar skatt – lär vara en kvarleva från statartiden. På den tiden var det vanligt att statare, drängar och pigor bytte arbetsgivare och därmed adress under oktober månad. Därför var 1 november en lämplig dag att räkna invånarna på.
I den kommun man är skriven detta närmast magiska datum betalar man skatt det kommande året, men konsekvenserna blir större än så. Antalet invånare den 1 november avgör också nivån på skatteutjämningsbidraget, nivån på kostnadsutjämningsbidraget, nivån på det invånarrelaterade statsbidraget och nivån på det åldersrelaterade statsbidraget. För en kommun är antalet invånare denna höstdag därmed av stor, närmast avgörande, betydelse.
Befolkningstalet i en kommun är emellertid inte konstant under året. I turistkommuner som Åre och Härjedalen finns under vinterhalvåret tusentals säsongsarbetare inom turismen. Endast en mindre del av dessa finns på plats den 1 november och ännu färre är skrivna i dessa kommuner vid denna tidpunkt.
Med dagens teknik bör det vara fullt möjligt att räkna antalet invånare i en kommun varje månad, eller i varje fall varje kvartal. Ett befolkningsgenomsnitt under året skulle ge en mer rättvis fördelning mellan kommunerna i utjämningssystemen. Det är hög tid att utarbeta ett sådant system för ökad rättvisa mellan landets kommuner.
|
Stockholm den 9 oktober 2002 |
|
|
Håkan Larsson (c) |