Motion till riksdagen
2002/03:Sk216
av Håkan Larsson (c)

Beskattning av utboägande


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inkomster från skogs- och jordbruksfastigheter beskattas i den kommun där fastigheten är belägen.

Motivering

Nästan en tredjedel av Sveriges 340 000 skogsägare bor i dag i en annan kommun än där den fastighet/de fastigheter de äger är belägen/belägna – och dessa ”utboägare” blir allt fler. Genom att de inkomster dessa utboägare får från sina fastigheter beskattas där de bor och inte där skogen finns innebär detta att miljardbelopp varje år överförs från skogskommunerna till storstadsområdena. Denna form av närmast kolonial utarmning hör inte hemma på 2000-talet.

Bara i Jämtlands län finns ungefär 11 000 utboägda skogsfastigheter. I flera av länets kommuner ägs ungefär hälften av skogen av utbor – och inkomsterna från dessa utboägda fastigheter beskattas ofta i kommuner som Stockholm, Göteborg och Uppsala. Om intäkterna i stället beskattas i den kommun där avverkningen sker skulle många skogrika glesbygdskommuner, som kämpar med en kärv ekonomi och minskande befolkning, få ett värdefullt tillskott – resurser som skulle förbättra kommunerna möjligheter att upprätthålla en god service för medborgarna och till att vända flyttströmmarna.

Det bästa vore självfallet om alla som äger en jordbruks- eller skogsfastighet också bor och verkar på orten, och ansträngningar för att stimulera en sådan ordning bör göras. Samtidigt är det naturligt att många önskar behålla sin ärvda eller inköpta skogsfastighet – och då ska de självfallet kunna göra det. Samtidigt torde knappast några utboägare ha något emot att de inkomster de får från sin fastighet beskattas där denna finns i stället för i den kommun där de är skrivna.

Det är lätt att inse vad det rättmätiga tillskottet från över 100 000 utbors avverkningar och övriga fastighetsinkomster skulle betyda för den lokala ekonomin i de skogrika kommunerna, inte minst som tillgången till riskkapital är liten och bankerna ofta är ovilliga att låna ut kapital. Med en dos god politisk vilja kan denna negativa utveckling vändas, bland annat genom att inkomsterna från de utboägda fastigheterna beskattas där skogen finns och inte där ägaren råkar bo.

Att beskatta inkomster från utboägd skog där fastigheten är belägen handlar om rättvisa och en viktig ingrediens i arbetet för att hela Sverige ska leva.

Stockholm den 7 oktober 2002

Håkan Larsson (c)