Riksdagen avslår förslaget att ge Riksskatteverket rätt att förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att lämna periodisk sammanställning att lämna eller komplettera den i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar höja gränsen för avdrag för s.k. korttidsinventarier till 50 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till väsentligt utökade möjligheter till direktavskrivning i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att upphäva 4 § 1 lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
I proposition 2002/03:5 Vissa mervärdesskattefrågor, m.m. återfinns förutom de rubricerade frågorna också förslag om ändringar i andra lagar bland annat inkomstskattelagen samt en fortsatt formalisering av diskrimineringen av vissa näringar i stödområdet.
Regeringen vill skärpa sanktionsmöjligheterna för de företag som inte lämnar in statistiska uppgifter inom föreskriven tid genom att ge skattemyndigheterna möjlighet till ett föreläggande. Förutom förseningsavgift kan då påföras vite.
Svenska företagare tyngs av uppgiftslämnande till olika myndigheter. Stora företag med omfattande administrationsavdelningar har normalt inga problem att lämna uppgifterna inom föreskriven tid. För små och medelstora företag är förhållandet inte lika enkelt. Särskilt gäller det små företag med ojämn belastning, beroende på säsong eller konjunktur.
Ett vitesföreläggande kan då vara oskäligt, och det är betydligt bättre att myndigheten i stället underlättar önskat uppgiftslämnande med råd och lättfattliga anvisningar. I dag beräknas kostnaden för att förse myndigheter med olika uppgifter till gigantiska 50 miljarder kronor för de svenska företagen. För mindre företag med upp till 20 anställda kan den genomsnittliga kostnaden vara så hög som 30 000 kronor per anställd och år medan större företag beräknas ha en kostnad på ca 6 000 kronor per år och anställd. Enligt vår mening skall företagens uppgiftsbörda minskas med i första hand 25 procent.
Genom en medveten självsanering från svenska myndigheters sida att minska uppgiftslämnandet torde det därefter vara lättare att få förståelse och prioritet för de uppgifter som de europeiska gemenskaperna efterfrågar. Denna väg bör först prövas innan skattemyndigheterna ges ökade befogenheter. Självklart måste Sverige uppfylla de krav som EU:s förordningar ställer. Utvecklingen på området måste därför följas.
Nystartade företag föreslås få möjlighet att slippa betala preliminär skatt de första tre månaderna. Detta förslag visar med önskvärd tydlighet att regeringen i stället för att reellt förbättra företagandets villkor ägnar sig åt betydelselösa symbolfrågor. Som flera av remissinstanserna påpekar är inte preliminärskatten det första kvartalet ett problem ens från likviditetssynpunkt. Förbättringen för företagen är så liten att den närmast är imaginär, och åtgärden kan därför närmast liknas vid ett präktigt slag i luften.
Problemet för svenskt företagande är den generellt höga skattebelastningen. Hur stor skatt företaget skall betala fastställs först efter bokslutet kalenderåret därefter. Nystartade företag har inga historiska resultat som ligger till grund för preliminärskatt. Därför är den oftast låg. Eftersom skatt skall betalas på hela resultatet bygger man in en än högre skatteskuld det första året om kredit ges de tre första månaderna.
Det är viktigt att företag ges goda förutsättningar för att överleva den första tiden när kostnaderna för företagsetableringen är stora och innan intäkterna stabiliserats. Nystartade företag har ofta ett stort investeringsbehov. Dagens regler för avskrivningar tar ringa hänsyn till detta. En ändrad periodisering av avskrivningar vore därför till större hjälp för dessa. Vi föreslår därför att direktavdraget för korttidsinventarier ökas från dagens 2 000 kronor till 50 000 kronor. Vi föreslår också en väsentlig ökning av vad som är möjligt att direkt skriva av. Direktavskrivning av investeringar på upp till 1 miljon kronor kan vara en lämplig början. Förslaget innebär huvudsakligen en ändrad periodisering av skattebetalningen varför skattebelastningen totalt inte bör påverkas. Regeringen bör återkomma med förslag i denna frågan.
Utan någon som helst motivering och endast som ändrad lagtext föreslår här regeringen att också kol- och stålindustrin skall omfattas av den utökade nedsättningen av de så kallade socialavgifterna i stödområde A.
Enligt vår mening bör villkoren vara desamma för alla företag i området. Det är därför i sig bra att kretsen företag som omfattas utökas i ett läge när denna nedsättning finns. Senast i partimotion (Fi231) och i vår motion (Fi287) från allmänna motionstiden framförde vi denna uppfattning att kretsen bör utökas. Detta förslag är finansierat i vårt budgetalternativ. Vi vidhåller detta förslag. Därtill menar vi att regeringen bör pröva frågan och återkomma med ett förslag som utan något undantag omfattar samtliga företag i området.
|
Stockholm den 6 november 2002 |
|
|
Lennart Hedquist (m) |
|
|
Anne-Marie Pålsson (m) |
Ulf Sjösten (m) |
|
Cecilia Widegren (m) |
Anna Lilliehöök (m) |
|
Per Bill (m) |