Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nätverksstöd för ensamstående föräldrar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gemensam vårdnad.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om barnomsorgskonto som möjliggör för ensamstående föräldrar att gå ned i arbetstid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet inom den öppna förskolan skall tas till vara och utvecklas, inte minst mot bakgrund av vikten av denna typ av förskola för ensamstående föräldrar.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre förutsättningar att kombinera föräldraskap och arbetsliv.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att familjestödet skall ha en bättre fördelningspolitisk profil.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhållsstödet.
1Yrkande 1 hänvisat till SoU.
2Yrkande 2 hänvisat till LU.
3Yrkande 4 hänvisat till UbU.
4Yrkande 5 hänvisat till AU.
Förra året presenterade den parlamentariska Kommittén för Välfärdsbokslut sitt slutbetänkande. I Välfärdsbokslutet bekräftas bilden av att ensamstående med barn ofta är en utsatt grupp i samhället såväl socialt som ekonomiskt. Dessa familjer har bl.a. drabbats hårt av arbetslöshet och av de senaste årens nedskärningar. Ensamstående föräldrars situation ser många gånger annorlunda ut än situationen för de föräldrar som lever tillsammans. Ekonomiskt är det oftast kärvare och framförallt saknas ofta ett socialt nätverk. I denna motion redogör vi för hur vår familjepolitik beaktar ensamstående föräldrars speciella situation och förutsättningar.
Att vara förälder kan nog betraktas som den finaste uppgift man kan ha. Inget kan vara viktigare än att ge sitt barn trygghet och kärlek och därmed en bra start i livet. Att ta på sig sitt föräldraansvar är en betydelsefull samhällsuppgift och som förälder skall man kunna kräva att man får goda förutsättningar för att klara den. Vi vill uppvärdera föräldraskapets betydelse genom politiska beslut och genom attitydbildning. Som ett led i detta arbete vill vi bl.a. starta en kampanj för ett barnvänligt arbetsliv.
Att i vardagen ensam försöka uppfylla alla de krav som ställs på en förälder kan många gånger vara svårt. Man förutsätts vara den som älskar, tröstar, sätter gränser, uppmuntrar och stödjer, samtidigt som man kanske har ett krävande förvärvsarbete och dessutom ensamt ansvar för allt hemarbete. Många klarar det utmärkt med hjälp av stöd och kontakt med släktingar, vänner, arbetskamrater och andra i samma situation, men vila och avlastning är ändå nödvändigt. Att få tillfällig hjälp i hemmet när man själv eller barnet är sjukt kan vara särskilt betydelsefullt för ensamstående föräldrar. För den som inte har släktingar eller något annat nätverk bör samhället kunna erbjuda nätverksstöd i form av en stödperson eller en stödfamilj. Jourhavande dagmamma/pappa eller barnvakt kan vara en lösning, men också någon form av nätverksgrupper i bostadsområdet.
Det är otillfredsställande och djupt olyckligt att så många barn förlorar vardagskontakten med den ene föräldern vid en skilsmässa/separation. Barnet behöver och har rätt till båda sina föräldrar. Generellt bör således gemensam vårdnad om barnet vara det som skapar bäst förutsättningar för en fortsatt vardagskontakt med båda föräldrarna. Samtidigt som gemensam vårdnad är bra i de fall föräldrarna är överens har lagändringen från 1998 visat sig medföra negativa konsekvenser för barnen. Av en förälder som t.ex. tvingas bryta upp på grund av missbruk, misshandel eller övergrepp kan lagen om gemensam vårdnad användas som ett lagligt instrument att ifrågasätta varje beslut som rör barnet. Barnen blir i detta sammanhang offret och de redan utsatta barnen hamnar i en ännu svårare situation.
Redan i april 2000 tog därför riksdagen ställning för en skyndsam översyn av vårdnadslagen. Kristdemokraterna har sedan dess skrivit upprepade motioner och frågor till regeringen för att skynda på processen. I somras tillsattes äntligen en utredning. Vi välkomnar givetvis detta men ser mycket allvarligt på den långsamma hanteringen från regeringens sida eftersom det handlar om utsatta barns situation.
Många undersökningar visar att föräldrar vill ha mer tid med sina barn, speciellt under de första åren. Kristdemokraterna vill, till skillnad från regeringen, ge föräldrar och kommuner resurser och laglig möjlighet för att kunna skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för val mellan olika och flexibla omsorgsformer.
Vid sidan av maxtaxan som förstärker ekonomin för dem som väljer dagens offentligt finansierade barnomsorg vill vi även införa något som vi kallar för barnomsorgskonto. Konkret innebär barnomsorgskontot ett skattefritt belopp på 80 000 kronor för barn mellan ett och tre år. Pengarna går direkt till föräldrarna och högst 40 000 kronor per barn och år får tas ut. Om barn helt eller delvis har plats inom kommunalt finansierad barnomsorg reduceras beloppet. Halvtid i kommunal barnomsorg innebär ett halvt kontobelopp, osv. Om barnet vistas heltid (mer än 32 timmar per vecka) inom den kommunala barnomsorgen utgår inget barnomsorgskonto. Samtidigt åläggs kommunerna att utforma och införa en deltidstaxa i minst tre nivåer under maxtaxan. Den som utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen mindre skall inte behöva betala lika mycket som den som utnyttjar den i större utsträckning.
Barnomsorgskontot omfattar alla barn och ger föräldrar möjlighet att välja barnomsorg, minska sin arbetstid eller vara hemma under en längre del av barnens uppväxt. Med en mångfald av barnomsorgsformer kan olika verksamheter stimulera varandra och bidra till en utveckling av hela barnomsorgsverksamheten. Därför måste olika barnomsorgsformer ha möjlighet att verka på lika villkor.
Att Kristdemokraterna verkar för att föräldrarna skall ges möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn och vill uppvärdera föräldrarollen innebär inte att vi inte inser värdet av en förskoleverksamhet med hög kvalitet. Tvärtom. För att alla föräldrar skall finna alternativ som passar just dem och deras barn måste det finnas en väl utbyggd barnomsorg med olika alternativ. Som komplement till föräldrarnas omsorg vill vi erbjuda en mångfald av olika sorters barnomsorg; familjedaghem, förskolor, öppna förskolor och fritidshem med olika inriktning och med olika huvudmän. Föräldrarna skall ha rätt att fritt välja barnomsorg. Detta ställer krav på att kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter. På samma sätt som eget val (pengsystem/”kundval”) fungerar inom skolväsendet, det vill säga att pengarna följer barnet, bör det fungera inom barnomsorgen. Det är en förutsättning för att alla ska kunna hitta en omsorgsform som passar den egna familjesituationen.
Det är viktigt att förskoleverksamheten utvecklas så att en hög och jämn kvalitet kan säkerställas. Insikten om barns behov måste finnas och få styra både när det gäller planering av olika omsorgsformer, gruppstorlekar samt kontinuiteten i omsorgen. Såväl kommunala som privata barnomsorgsalternativ skall bedrivas med kvalitetskontroll.
Det är uppenbart att antalet barn per grupp inom förskolan måste minska. Vi anser att varje kommun bör åläggas att lägga fast ett tak för hur stora barngrupperna får vara för olika åldersgrupper. Skolverket ska ange riktlinjer för detta. Vi tror även att barnomsorgskontot och garanterade deltidstaxor kommer att minska trycket på förskolan. På så sätt möjliggörs en högre kvalitet genom bl.a. mindre antal barn per grupp, särskilt i småbarnsgrupperna.
Öppna förskolan bärs av en idé som innebär att förskollärare, föräldrar, dagbarnvårdare och andra vuxna som besöker den skall vara med och utforma verksamhet och innehåll. Detta leder till ansvar, trivsel, ökad delaktighet och engagemang från olika vuxna. Den öppna förskolan är många gånger en stor tillgång för den ensamstående föräldern eftersom den ger möjlighet att bygga upp ett nätverk. Inte minst av den anledningen är det viktigt att arbetet inom den öppna förskolan tas tillvara och utvecklas.
Som ensamstående förälder är det kanske extra viktigt att det finns gynnsamma ekonomiska förutsättningar för att i så stor utsträckning som möjligt själv kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Familjer är olika och har olika behov. Konsekvensen av detta blir att det som passar den ena familjen kanske inte fungerar i en annan. Ledstjärnan i konstruktionen av systemen måste vara att varje familj så långt möjligt får hitta lösningar som passar de egna behoven.
Genom vårt barnomsorgskonto har vi utformat det ekonomiska stödet till barnfamiljerna så att det blir möjligt för t.ex. en ensamstående förälder med låg inkomst att gå ner i arbetstid under barnets första år. Dessutom innebär det att valmöjligheterna för föräldern ökar att utifrån egna önskemål och barnets behov välja en typ av barnomsorgsform som idag inte subventioneras.
Vid sidan av barnomsorgskontot vill vi ha en generös föräldraförsäkring. Kristdemokraterna föreslår att garantinivån höjs från dagens 120 kronor per dag till 200 kronor per dag. Vi höjer även taket i föräldraförsäkringen från 7,5 till 11 basbelopp och ersättningsnivån från 80 till 90 procent. Dessutom vill vi införa rätt till tre års tjänstledighet.
Föräldrar önskar en mer flexibel arbetstid, inte kortare, detta i första hand för att kunna förena föräldraskap och arbetsliv. Det visar en undersökning som Hem och Skola gjort. 39 procent anser att flexibel arbetstidsförläggning är bästa botemedlet mot ansvarskrockar. Det ökar möjligheten att också ha mer tid för sina barn när de nått skolålder eller behöver föräldrastöd som tonåringar. Det möjliggör för föräldrar att följa med både till tandläkaren och simhallen. Arbetstidsförläggning som går väl att förena med familjeliv är en angelägenhet för framtidsinriktade arbetsgivare.
För många kvinnor är stressen utanför jobbet det stora problemet. De flesta män uppger situationen på arbetsplatsen som den främsta källan till stress. För kvinnor är livet utanför jobbet en minst lika viktig stressfaktor. Studier som har gjorts kring denna fråga visar att kvinnans adrenalinhalt stiger kraftigt kring klockan fyra på eftermiddagen och når sin topp vid åttatiden. Då har mannens stresshormon lagt sig till rätta efter en liten topp vid sextiden. En studie av kvinnor, som vårdats för akut kranskärlssjukdom, visade att den stress som var förknippad med familjelivet utgjorde den största faran för hälsan.
Kristdemokraterna anser att stressen måste minska också i hemmen. Möjligheten att köpa privata tjänster såsom städning, tvätt, reparationer av huset, fönsterputsning, bilvård osv. måste öka. Det ger möjlighet för familjer att frigöra tid för fri användning istället för att behöva producera alla dessa tjänster själva. Sänkt skatt på hushållstjänster, enligt den modell vi föreslår, skulle ge lägre priser och ett antal nya jobb. Det skulle möjliggöra även för låg- och medelinkomsttagare att kunna välja bort arbetsuppgifter i hemmet till förmån för andra aktiviteter, alternativt vila. För ensamstående föräldrar är detta särskilt viktigt.
Bostadsbidraget har skurits ner kraftigt de senaste åren med Socialdemokraterna i regeringsställning. Kristdemokraterna menar att familjestöden måste ha en bättre fördelningspolitisk profil. Därför vill vi att den särskilda barnrelaterade delen av bostadsbidraget höjs med 100 kr per barn och månad. Det gynnar de som bäst behöver det. Genom förbättringarna i bostadsbidraget får familjer med låga inkomster ett stöd ända tills barnen fyller 18 år.
Från det att barnet fyller 13 år upphör skolbarnsomsorgen som många utnyttjar. Visserligen behöver man då inte längre betala någon avgift till denna, men i tonåren ökar ändå kostnaderna för barnen. Framförallt är det kostnaderna för mat och kläder som ökar. Kristdemokraterna har sedan tidigare föreslagit att studiebidraget ska höjas från 950 till 1 050 kronor. Därför är det naturligt att även yngre tonårsbarn, inom ramen för barnbidraget, får del av samma höjning från tretton års ålder.
Frågan om underhållsstödet har bl.a. behandlats i Familjeutredningens slutbetänkande ”Ur Fattigdomsfällan” (SOU 2001:24). Någon proposition med anledning av utredningen har inte lagts fram. Problemen kring ensamstående föräldrars ekonomiska situation respektive bidragsskyldigas situation har diskuterats flitigt de senaste åren. Vissa regelförändringar har skett men inga som lett till några förbättringar. Kristdemokraterna anser att underhållsstödet bör utformas så att det tydligt framgår att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för sina barn. Även efter en separation behöver barnet se bägge föräldrarna som viktiga personer i sitt liv. Det offentligas uppgift är först och främst att se till barnet, men båda föräldrarnas ekonomiska situation och möjligheter att försörja barnet måste beaktas.
Vi anser att det behövs en grundlig regelförändring när det gäller underhållsstödet och välkomnar därför den parlamentariska utredning som tillsatts för att se över frågan.
Många ensamstående föräldrar skulle vilja tillbringa mer tid tillsammans med sina barn. Möjligheterna att gå upp till halvtid med sina barn och ned på halvtid på jobbet är i dag mycket små, och de har inte förbättrats nämnvärt med regeringens politik (alternativ 1). Kristdemokraternas skatte- och familjepolitik gör det däremot möjligt för en ensamstående förälder att göra detta. Om den ensamstående föräldern väljer att förvärvsarbeta deltid (75%) framgår att även detta är mycket svårt med socialdemokraternas politik (alternativ 2). Med Kristdemokraternas politik är det däremot möjligt genom barnomsorgskontot, förbättringen i bostadsbidraget och den sänkta skatten på arbete.
I alternativ 3 väljer den ensamstående föräldern att arbeta heltid och ha barnen i kommunal barnomsorg (förskola). Jämfört med Socialdemokraternas politik förbättras situationen med drygt 400 kronor per månad med Kristdemokraternas politik. Förbättringen i bostadsbidraget och den lägre beskattningen av arbete bidrar till detta.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Inger Davidson (kd) |
|
|
Sven Brus (kd) |
Helena Höij (kd) |
|
Dan Kihlström (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Ulrik Lindgren (kd) |
Torsten Lindström (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |
Gunilla Tjernberg (kd) |