Innehållsförteckning 14
Förslag till riksdagsbeslut 15
Närståendepenning 17
Bostadstillägg (BTP) 17
Omställningspension 18
Underhållsstöd 18
Internationella adoptioner 18
Bättre kontroll för att förebygga felaktiga utbetalningar 19
Dröjsmålsränta från försäkringskassor 19
Anslagsyrkanden i anslutning till förslag i andra motioner 19
Riksdagen beslutar att från den 1 januari 2003 förlänga rätten till närståendepenning och ledighet, enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, till 120 dagar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vidgad krets som kan vara berättigad till närståendepenning och om ändring av den motsvarande rätten till ledighet.
Riksdagen beslutar att värdet av fritidsfastighet från den 1 januari 2003 inte skall påverka beräkningen av bostadstillägg för pensionärer (BTP).
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att omställningspension från den 1 juli 2003 åter skall utgå under tolv månader efter dödsfallet.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring av regler för underhållsstöd enligt vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om internationella adoptioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dröjsmålsränta vid försenad eller felaktig ärendehantering vid försäkringskassa.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg enligt uppställning:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändringar |
|
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen |
18 550 000 |
– 300 000 |
|
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (avser vårdgaranti) |
101 095 |
+ 750 000 |
|
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder |
85 554 |
+ 100 000 |
|
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder |
193 250 |
+ 100 000 |
|
16:7 Bilstöd till handikappade |
64 000 |
+ 50 000 |
|
16:8 Kostnader för statlig assistansersättning |
8 436 000 |
+ 3 039 000 |
|
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken |
35 446 |
+ 296 000 |
|
18:1 Bidrag till utveckling av |
77 578 |
+ 10 000 |
|
Nytt anslag: Tillgänglighet för funktionshindrade |
0 |
+ 500 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
33 170 735 |
+ 4 545 000 |
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt uppställning:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändringar |
|
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
46 943 496 |
– 5 135 000 |
|
därav närståendepenning |
+ 45 000 |
|
|
därav sjukpenning |
– 3 130 000 |
|
|
därav åtgärder mot felaktiga utbetalningar |
– 50 000 |
|
|
därav finansiering över trafikförsäkringen |
– 2 000 000 |
|
|
19:2 Aktivitets- och sjukersättningar |
58 024 970 |
– 40 000 |
|
19:8 Allmänna försäkringkassor |
5 822 027 |
+ 550 000 |
|
därav inköp av rehabiliteringstjänster |
+ 500 000 |
|
|
därav åtgärder mot felaktiga utbetalningar |
+ 50 000 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
119 398 964 |
– 4 625 000 |
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt uppställning:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändringar |
|
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna |
15 525 000 |
+ 35 000 |
|
20:3 Bostadstillägg till pensionärer |
10 735 000 |
+ 90 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
52 547 320 |
+ 125 000 |
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt uppställning:
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändringar |
|
21:2 Föräldraförsäkring |
22 340 000 |
|
|
därav föräldrapenning |
+ 110 000 |
|
|
därav åtgärder mot felaktiga utbetalningar |
– 50 000 |
|
|
21:3 Underhållsstöd |
2 487 000 |
– 170 000 |
|
därav regeländringar |
– 150 000 |
|
|
därav åtgärder mot felaktiga utbetalningar |
– 20 000 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
52 889 000 |
– 110 000 |
1Yrkande 8 hänvisat till SoU.
Anhöriga utför viktiga insatser inom vård och omsorg, och detta gäller också andra närstående än makar, barn och andra nära släktingar. Stödet till anhöriga som utför omsorgsinsatser bör förbättras. Därvid måste gälla att detta är frivilligt för alla berörda och att närståendes omhändertagande måste kunna avslutas när de inte längre orkar. Om anhörigvård inte är en frivillig insats av omsorg om närstående, utan i stället framtvingas av brister i sjuk- eller äldrevård, kan den få en rad negativa effekter för både hjälpgivare och hjälpmottagare.
En form av anhörigas insatser är de för vilka närståendepenning från sjukförsäkringen kan betalas. Reglerna för denna närståendepenning är enligt vår uppfattning alltför snäva.
Den möjliga tiden bör förlängas från 60 dagar till 120. Närståendepenningen bör kunna användas även då den närståendes sjukdom inte är fullt så allvarlig som dagens regler kräver och den till närståendepenning berättigade kretsen bör vidgas.
Förlängningen till 120 dagar kan och bör genomföras från årsskiftet. Vi uppskattar merkostnaden för detta till 45 miljoner kronor för budgetåret 2003.
De övriga förändringarna av reglerna kräver närmare utredning, och regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag så att sådana regeländringar kan vara i kraft från och med 2004. Detta bör ges regeringen till känna.
Vid inkomstprövningen av bostadstillägg för pensionärer (BTP) reduceras det möjliga BTP-beloppet med hänsyn till bland annat värdet av en sommarstuga eller en annan fritidsfastighet. Däremot tas ingen hänsyn till eventuellt värde av ett småhus som är den sökandes permanentbostad. Nuvarande regler har tillkommit av besparingsskäl, men har visat sig få vissa olyckliga effekter, såsom att BTP kan bidra till att påskynda avyttringen av ett fritidshus som kan ha stor betydelse för den äldres livskvalitet.
Följderna kan ibland stå i strid med ambitionen att människor med likartade förhållanden också skall behandlas lika inom olika trygghets- eller bidragssystem. En pensionär som hyr sin lägenhet och äger en sommarstuga kan få reducerat BTP eller inget BTP alls. Men en annan pensionär med samma inkomst, förmögenhet, bostads- och fritidshusyta kan få ut mer i BTP därför att permanentbostaden är ägd medan sommarstugan är hyrd.
Prövningen av BTP med hänsyn till innehav av fritidshus bör avskaffas från årsskiftet, och vi beräknar kostnaden för detta till 100 miljoner för budgetåret 2003.
Efter tidigare riksdagsbehandling, med bland annat liberala motioner, gäller att omställningspensionen efter t ex en äkta makes bortgång förlängs till tio månader från kommande årsskifte. Därmed har tidigare förslag från vårt håll delvis tillmötesgåtts. När det gäller den återgång till tolv månader som vi föreslagit har regeringen tidigare aviserat att den förordar genomförande 2005. En så långt utdragen process för att rätta till en olyckligt hårdhänt besparing och ett avsteg från en tidigare träffad uppgörelse mellan flera partier är enligt vår uppfattning inte alls nödvändig. Återgången till 12 månader bör ske snarast möjligt, vilket torde vara 1 juli 2003. Regeringen bör återkomma med förslag om detta. I Folkpartiets budgetmotion beräknar vi 35 miljoner kronor för budgetåret 2003 för att det skall finnas utrymme för det här beslutet.
När det gäller underhållsstöd går det att göra en besparing, bland annat genom mindre rätt till bidrag för vårdnadshavare med goda inkomster. Besparingen kan beräknas till 200 miljoner kronor eller omkring 8 % på hela anslaget.
Det förslag vi förordar kommer från Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen (SOU 1995:26), som föreslog en s k nettokvotsmetod.
Eftersom detta förslag finns i en sedan några år framlagd och remissbehandlad offentlig utredning bör det kunna införas snabbt, från den 1 april 2003. Regeringen bör snarast återkomma med lagförslag. I Folkpartiet liberalernas budgetalternativ för 2003 beräknas en besparing på tre kvartal med 150 miljoner kronor.
Folkpartiet liberalerna medverkade för några år sedan till en höjning av bidraget till kostnader för internationella adoptioner till 40 000 kronor. Sedan dess har kronans kurs mot dollarn förändrats. Regeringen bör följa kostnadsutvecklingen för internationella adoptioner. Om det förefaller bli ett bestående förhållande att bidraget urholkats av valutakursförändringar bör regeringen återkomma med förslag till justering. Detta bör ges regeringen till känna.
Att försäkringskassorna gör en del utbetalningar som bygger på felaktigt underlag och ibland på bedrägerier har uppmärksammats, senast genom en granskning av felaktigt utbetalda belopp som avsåg vård av sjuka barn.
Möjligheter finns att genom bättre administration förebygga detta slags fel, undvika felbedömningar och försvåra såväl misstag som bedrägerier mot försäkringskassorna. Vi förordar att 50 miljoner kronor för detta ändamål anvisas utöver regeringens förslag på anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor. Detta kan förutsättas ge sänkta kostnader, som i Folkpartiets budgetmotion försiktigt uppskattats till 90 miljoner på utgiftsområde 10 och 70 miljoner på utgiftsområde 11.
Försäkringskassan har sedan år 1994 rätt att ta ut dröjsmålsränta på de belopp som en person är skyldig att återbetala till kassan.
Det framstår då som rimligt att även personer som drabbas av försenad eller felaktig hantering från kassans sida skall kunna erhålla dröjsmålsränta. För detta borde följande gälla. Försenas ett beslut om utbetalning beroende på förhållanden som mottagaren inte kan råda över bör dröjsmålsränta utbetalas. Om ett beslut om avslag i ett ärende överklagas, och sedan ändras helt eller delvis till den klagandes fördel, bör ränta betalas från den dag då avslagsbeslutet fattades av försäkringskassan.
En sådan ordning skulle även ha fördelen att tydliggöra kostnader vid långsam handläggning och bidra till att förkorta handläggningstider. En liten ökning av statens räntekostnader kan åtföljas av en viss vinst när det gäller mer effektiv ärendehantering. Regeringen bör återkomma med förslag om när försäkringskassa skall vara skyldig att betala dröjsmålsränta. Detta bör ges regeringen till känna.
I den här motionen har vi också yrkanden i anslagsfrågor med hänvisning till det som förordas i andra motioner, däribland Folkpartiet liberalernas budgetmotion.
Sjukförsäkringens kostnader kan minska om de kostnader vägtrafiken vållar betalas över den obligatoriska trafikförsäkringen. Kostnaderna för arbetsskadeersättningar kan på motsvarande sätt minska om inkomstbortfall efter arbetsolycka ersätts genom en särskild obligatorisk försäkring som alla arbetsgivare måste teckna. Effekterna av detta är i budgetalternativet beräknade från andra halvåret 2003 respektive från 2004.
Med fler åtgärder för att förebygga långa sjukskrivningar och att ge behandling snabbare kan kostnaderna för sjukpenning (respektive – men först från 2004 –sjukersättning) väntas bli lägre. När det gäller kostnaden för sjukpenning innefattar yrkandet för 2003 även effekten av att vi räknar med att höjningen av förmånstaket äger rum den 1 januari 2004 och inte 1 juli 2003.
På motsvarande sätt kan kostnaderna för bidrag till läkemedelsförmånen bli mindre än vad regeringen angivit, genom såväl redan fattade beslut som åtgärder vi föreslår.
I anslutning till Folkpartiets budgetalternativ och partiets motion om de funktionshindrades villkor föreslår vi också att riksdagen under utgiftsområde 9 beslutar om ett nytt anslag, Tillgänglighetsreform, och på det för 2003 anvisar 500 miljoner kronor. Inom samma utgiftsområde ingår i Folkpartiets budgetalternativ också ökade anslag för folkhälsopolitiska åtgärder samt alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.
När det gäller kostnaden för föräldrapenning innefattar yrkandet för 2003 dels införandet av jämställdhetsbonus, dels effekten av att vi räknar med att höjningen av förmånstaket äger rum den 1 januari 2004 och inte 1 juli 2003.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Bo Könberg (fp) |
Kerstin Heinemann (fp) |