Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att kommuner, landsting, myndigheter och företag upprättar integrations- och mångfaldsplaner och att de kontinuerligt revideras.
Integration är en av våra viktigaste framtidsfrågor. Idag är Sverige tack vare invandringen ett mångkulturellt land. Det svenska samhället har berikats med människor med nya kunskaper, erfarenheter och idéer. Det handlar om en mångfald av språk, religioner och kulturer som berikar vårt svenska samhälle. Integration berör alla människor och det är en ömsesidig process där vi alla har ett ansvar.
Mångfaldsarbetet brister i många svenska kommuner, trots den nya lag som gäller sedan 1 maj 1999 (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Här formuleras lagstiftarens krav på arbetslivets aktörer: ”Arbetsgivaren skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja etnisk mångfald i arbetslivet.” Det är en lagformulering som ställer krav på aktiva och planmässiga insatser för att komma tillrätta med de problem som finns. Det räcker inte med en mångfaldspolicy utan det behövs en mångfaldsplan som innehåller konkreta åtgärder för att främja mångfalden.
Även om vissa rapporter och enkäter är nedslående händer samtidigt mycket positivt på området. Integrationspolitiken har präglats av ett intensivt reformarbete de senaste åren. Vi har fått en ny skärpt lag om diskriminering i arbetslivet samtidigt som Diskrimineringsombudsmannen har fått ökade resurser. Regeringen har uppdragit åt alla sina myndigheter att göra handlingsplaner för att främja den etniska mångfalden.
Trots att arbetslösheten har sjunkit har situationen på arbetsmarknaden för människor med utländsk bakgrund inte blivit särskilt mycket bättre.
De invandrade svenskarnas tillträde till arbetsmarknaden måste öka. Det sker genom
att arbetsförmedlingarnas vägledning anpassas efter individens förutsättningar
att svenskundervisningen förbättras
att validering för utländsk yrkeskompetens och utbildning utarbetas
att statliga myndigheter, kommuner, landsting och företag utarbetar integrations- och mångfaldsplaner.
För att motverka utanförskap hos människor med utländsk bakgrund som ännu inte finns på arbetsmarknaden eller i utbildning krävs förebyggande åtgärder i invandrartäta bostadsområden. Kulturen som river murar och bygger broar är ett verktyg i en sådan förebyggande åtgärd.
Samhällsklimatet har blivit hårdare. Det avspeglas i våra barns och ungdomars skol- och fritidsmiljö. Mest utsatta är flickor och unga kvinnor med invandrarbakgrund.
Skolan är en unik mötesplats för föräldrar, elever och lärare. Att i skolan lära känna varandras kultur, religion, traditioner och historia ökar respekten och förståelsen för varandra. I skolan ska de goda förebilderna finnas. Det betyder att vuxna som arbetar med barn och ungdom måste ha kunskap, engagemang och intresse av ungdomar, kunskap om de sociala könsrollernas betydelse, kunskap om flickors och unga kvinnors utsatthet.
Vi behöver en målmedveten och offensiv planering för mångfald och integration som tar hänsyn till alla de aspekter som nämnts i motionen.
Mångfalds- och integrationsplaner ska kontinuerligt utvärderas och revideras. Integrationsverket har tillsammans med Kommunförbundet en viktig roll att samordna och sprida goda exempel samt vara ett stöd för kommuner, landsting, myndigheter och företag i deras arbete med framtagande och uppföljning av integrations- och mångfaldsplaner.
Elanders Gotab, Stockholm 2002
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
|
|
Monica Green (s) |
Carina Ohlsson (s) |
|
Lena Sandlin-Hedman (s) |
Catherine Persson (s) |
|
Lilian Virgin (s) |
Ulla Wester (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Margareta Israelsson (s) |
|
Siw Wittgren-Ahl (s) |
Inger Segelström (s) |