Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till tilläggsdirektiv till den studiesociala utredningen (2002:120) i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre framförhållning vad gäller bostäder, lärare och handledare.
Människor med utbildning är ett humankapital. Ett land med bra utbildningar och många som vill gå dessa utbildningar är ett rikt land. Detta humankapital får inte gröpas ur. Men vi kan inte begära att människorna ska leva på svältgränsen på grund av att de är studenter eller att vissa grupper såsom föräldrar inte ska kunna studera på grund av sin privatekonomi. Tanken om ett livslångt lärande måste bära ända ut i verkligheten.
En ökad rekrytering av människor i olika åldrar, från olika länder och med olika socioekonomisk bakgrund leder till att arbetskraftens totala utbildningsnivå höjs. Dessutom har samhället mycket att vinna på att människor med olika bakgrund och erfarenheter deltar. Möjligheten till högre studier är en fråga om såväl tillväxt som demokrati.
Tyvärr ställer inte samhället upp helt och fullt på de studerande och skall vi ha det som så fint kallas ”livslångt lärande” måste vi se till att det stämmer med våra trygghetssystem. I det sammanhanget betraktas inte studerande med samma ögon som människor som förvärvsarbetar. Sveriges Förenade Studentkårer kallar detta för ”systemfel”.
Det kan gälla t.ex. att endast bidragsdelen i studiemedlen är pensionsgrundande.
Det gäller sjukförsäkring och föräldraförsäkring, som är mycket starkt knutna till inkomst av förvärvsarbete.
Övre åldersgränsen för bostadsbidrag är 29 år, mycket ologiskt och stick i stäv med visionen om det livslånga lärandet.
För a-kassa är det en karensperiod på 90 dagar. Karenstid för sjukdom är 30 dagar.
Regeringen kommer nu att göra en översyn i och med en utredning som är på gång vad det gäller de systemfel som gör att studerande ”ramlar mellan stolarna ” i våra trygghetssystem. Det gäller studiemedel, bostadsbidrag, a-kassa, försörjningsstöd, föräldraförsäkring, forskarstudier, sjukdom, personskada, pension.
Dessutom finns problemen att man inte långsiktigt och med god framförhållning sett till att det finns bostäder för studerande, ej heller lärare och handledare. Ökade pensionsavgångar på högskolor och universitet måste tas på allvar, och därför måste lärarutbildningen göras mer attraktiv och de lärare som redan finns måste uppmuntras, stöttas och motiveras att stanna kvar inom yrket.
Vad det gäller direktiven till den studiesociala utredningen (2002:120) anser vi att några problemområden saknas och vill lägga till dem till direktiven:
Föräldraförsäkringen dvs föräldraledighet och möjlighet till tillfällig föräldrapenning samt tillgång till barnomsorg på kvällar och helger.
Införa en student-SGI i sjukförsäkringssystemet.
Förslag till åtgärder för de ekonomiska problem som många studerande föräldrar drabbas av under sommarmånaderna (a-kassa och försörjningsstöd).
En del av studenterna som inte får något jobb har tidigare varit inskrivna i a-kassan och har på så sätt haft försörjning under sommaren. 1 januari 1998 ändrades detta. Då började lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) gälla, vilket ledde till förändringar och åtstramningar jämfört med de villkor som gällde tidigare. De nya bestämmelserna har gjort det svårare för studenter att få ersättning från a-kassa vid arbetslöshet under sommaren. Det är enbart personer som helt avslutat heltidsstudier, och uppnått 25 års ålder, som kan räkna studier som överhoppningsbar tid och åter har rätt till sin inarbetade arbetslöshetsersättning.
Kravet på avslutade studier för att vara kvalificerad för a-kassa leder till märkliga konsekvenser. Studierna betraktas som avslutade då 1) studenten avlagt examen 2) om studierna definitivt avbrutits eller 3) om en på förhand uppgjord studieplan avslutats. Studenter som under vårterminen har läst en enstaka kurs och avslutat denna innan sommaren anses inte ha avslutat sina studier om de har sökt ny kurs inför höstterminen. Genom att söka en kurs för att man ska ha ett alternativ utifall man inte skulle få ett jobb, har man diskvalificerat sig för a-kassa. På samma sätt förloras rätten till a-kassa om studenten väljer att efter avslutad examen börja ett nytt program enbart för att komplettera med vissa kurser inom detta program.
En effekt av lagändringen 1998 är att man kan få ersättning från a-kassa även om man ska fortsätta att studera till hösten, under förutsättning att man fått a-kassa någon gång under den senaste tolvmånadersperioden. Om studenten arbetat före påbörjandet av sina studier och då kvalificerade sig för a-kassa kan studenten uppbära a-kassa varje sommar. Men om studenten lyckas att få ett jobb under den första sommaren och inte nästa har han/hon inte rätt till ersättning från a-kassan.
Miljöpartiet anser, precis såsom SFS anger i sitt remissvar till utredningsdirektivet, att den som innan påbörjade studier eller under studietiden kvalificerat sig till a-kassa ska ha rätt till ersättning ur a-kassan på samma vilkor som arbetstagare, såväl vid studieavbrott, studieuppehåll, avslutade studier och under studiefri tid som t.ex. sommaren.
Tidigare har studenter som varit berättigade till a-kassa haft rätt till denna ersättning under sommarmånaderna men i och med ändringen har fler blivit beroende av försörjningsstöd. Men när det gäller studenters rätt till försörjningsstöd bedömer olika socialnämnder regelverket på olika sätt. När det gäller vuxna studerande anses de normalt sett få sina behov tillgodosedda genom stödformer som finns inom studiemedelssystemet och vuxenstudiestödet. Men studiemedlet täcker enbart 10 månader per år. Trots det är det vissa socialnämnder som hävdar att det skall räcka längre. Eftersom studiemedlets totalbelopp är högre än riksnormen för försörjningsstöd, hävdar dessa socialnämnder att studenten bör spara pengar under de perioder då studiemedel betalas ut, för att leva på dessa under sommaren.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen skall utredaren endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med studiestödssystemet. Vi anser att även studenters ekonomi under sommaren och att de inte längre kan använda sig av a-kassan såvida inte studierna är avslutande bör ingå i utredningen.
För studenter i allmänhet men för studenter med barn i synnerhet är just privatekonomin mycket viktig. Var femte högskolestuderande har barn under 18 år. Men staten erbjuder mycket liten hjälp och stöd för dessa föräldrar så att de kan kombinera studier och föräldraskap.
I en nyligen presenterad rapport, Barnfällan, från Uppsala studentkår visade det sig att det tydligaste resultatet av undersökningen är de försämringar av ekonomin som i princip samtliga i undersökningen drabbats av genom att kombinera studier med föräldraskap. Allra hårdast tycks det vara för ensamstående föräldrar att få ekonomin att gå ihop. Det finns också ett tämligen utbrett beroende av bostadsbidrag, inte minst bland ensamstående föräldrar där 62 procent av de svarande har bostadsbidrag. Däremot var inte försörjningsstöd särskilt vanligt, vilket rapporten tolkar som en utslag av att det var särskilt svårt för studenter i Uppsala att få försörjningsstöd p g a de lokala reglerna.
Studerande föräldrar saknar möjligheten att få tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn.
Studiemedlen är i dag anpassade till en ensamstående persons behov. Nio av tio studerande ensamstående föräldrar fick 1998 socialbidrag någon gång under året enligt en nyligen gjord TCO-undersökning. Dagens studiemedelssystem räcker precis för att klara den ensamstående studentens mest basala behov. Eventuella extra utgifter gräver stora hål i studentbudgeten. Ett barns behov av nya skridskor eller en ny skolväska gör situationen direkt ohållbar. För att underlätta för studerande föräldrars ekonomiska situation anser Miljöpartiet att det under denna mandatperiod bör införas ett barntillägg för studerande föräldrar.
Studenttillvaron är inte anpassad efter barns liv utan mer ett ungt singelliv, till exempel är det är i de flesta fall omöjligt att bo med barn i ett studentrum.
Vad man också tar upp i rapporten ”Barnfällan” är tillgången till barnomsorg. Många tentor sker på helger och kvällar men då är inte förskolan öppen. Om man då inte har mor- och farföräldrar som ställer upp blir det svårt med barnpassning/omsorg. Ur studerande föräldrars perspektiv bör samtliga tentor förläggas till dagtid eller att det finns ett alternativt tentatillfälle dagtid eller så måste barnomsorg kunna erbjudas på helger och kvällar.
Och på detta vis forsätter det. Hur kan vi prata om ett ”livslångt” lärande när det i praktiken inte handlar om det.
Förståelsen för småbarnföräldrar från universitetens och högskolornas sida är inte heller den bästa. Att vara borta p g a av sjukt barn ses inte med blida ögon.
Med tanke på ovanstående bör regeringen återkomma med förslag hur studerande föräldrars situation angående bland annat barnpassning på kvällar och helger ska kunna ordnas.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Kerstin-Maria Stalin (mp) |
|
|
Mona Jönsson (mp) |
Ulf Holm (mp) |
|
Ingegerd Saarinen (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |