Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ytterligare en karensdag, den åttonde frånvarodagen, införs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på ett genomsnitt av de två föregående årens inkomst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersättning från sjuk- och rehabiliteringspenningförsäkring utgår för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sjukskrivningarna på grund av trafikolyckor kan överföras från den allmänna sjukförsäkringen till den obligatoriska trafikskadeförsäkringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tidigare bevisregler i arbetsskadeförsäkringen återinförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbildning i försäkringsmedicin tillförs 30 miljoner kronor mer än vad regeringen anslagit för detta ändamål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försäkringskassorna tillförs 520 miljoner kronor ytterligare för inköp av rehabiliteringstjänster.
Riksdagen anvisar till politikområde 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. för budgetåret 2003 38 563 496 000 kr.
Riksdagen anvisar till politikområde 19:2 Aktivitets- och sjukersättning för budgetåret 2003 57 224 970 000 kr.
Riksdagen anvisar till politikområde 19:4 Arbetsskadeersättningar för budgetåret 2003 5 718 977 000 kr.
Riksdagen anvisar till politikområde 19:7 Riksförsäkringsverket för budgetåret 2003 30 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 963 523 000 kr.
Riksdagen anvisar till politikområde 19:8 Allmänna försäkringskassor för budgetåret 2003 6.342.027.000 kr.
UO10 |
2003 |
förändring |
2004 |
förändring |
||
119 398 964 |
-9 318 000 |
125 421 000 |
-13 215 000 |
|||
19:1 |
Sjukpenning och rehabilitering, m.m. |
46 943 496 |
-8 380 000 |
47 070 893 |
-11 070 000 |
|
19:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar |
58 024 970 |
-800 000 |
63 504 514 |
-1 500 000 |
|
19:4 |
Arbetsskadeersättningar |
6 406 977 |
-688 000 |
6 685 344 |
-1 195 000 |
|
19:7 |
RFV |
933 523 |
30 000 |
954 867 |
30 000 |
|
19:8 |
Försäkringskassorna |
5 822 027 |
520 000 |
5 912 837 |
520 000 |
Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering har ökat dramatiskt sedan flera år tillbaka. Vi välkomnar att regeringen tagit till sig flera av våra idéer för ökad hälsa. Vi vill dock framhålla att sjukfrånvaron inte kan minskas enbart genom åtgärder på arbetsplatserna. Därför anser vi att de förslag som regeringen presenterar inte är tillräckliga för att komma tillrätta med problemen.
Ersättningsnivåer och karensdagar har historiskt sett visat sig påverka antalet ersatta sjukpenningdagar. Det behövs ett visst mått av självrisk i systemet för att det inte skall överutnyttjas.
Vi motsätter oss en höjning av taket i sjukförsäkringen från 7,5 till tio prisbasbelopp. Vi föreslår att taket för ersättningsnivån i sjukförsäkringen indexeras med inkomstbasbelopp som grund.
Vi föreslår därför att en andra karensdag införs den åttonde frånvarodagen. Vi föreslår också att den sjukpenninggrundande inkomsten skall beräknas på ett genomsnitt av de två föregående årens inkomst. Vi avvisar även höjningen av det så kallade taket i sjukförsäkringen.
Vi vill bryta ut sjukskrivningar som beror på trafikolyckor ur sjukpenningförsäkringen och i stället låta dessa ingå i den obligatoriska trafikskadeförsäkringen.
Enligt regeringens antaganden kommer antalet som får förtidspension (aktivitets- och sjukersättning från och med årsskiftet) att vara 500 000 i slutet av 2003. Vi anser att detta är oacceptabelt av både mänskliga och samhällsekonomiska skäl. Vi tror att våra förslag kan leda till åtminstone tio procent färre nya förtidspensionärer 2003 och 20 procent färre 2004 än i regeringens prognos.
Genom ökade kontrollinsatser kan felaktiga förtidspensioneringar minskas, och fler människor återvända till arbetslivet.
Vi motsätter oss de införda lägre beviskraven inom arbetsskadeförsäkringen. I stället bör ett arbetsskadeobligatorium införas för arbetsgivare. En arbetsgivare kan då teckna en privat arbetsskadeförsäkring som premiesätts efter de risker olika företag skapar. Arbetsgivare får då ökade incitament att förebygga arbetsskador.
Utbildningen i försäkringsmedicin behöver förbättras för sjukskrivande personal. Vi anser att regeringens medelsstilldelning till utbildning i försäkringsmedicin inte räcker. Vi vill därför tillföra ytterligare 30 miljoner kronor för utbildning av läkare i försäkringsmedicin.
Försäkringskassan skall kunna upphandla rehabiliteringstjänster av annat landsting än det egna, av privata företag eller utomlands om det behövs. För detta ändamål anslår vi 520 miljoner kronor mer än regeringen till rehabiliteringsåtgärder.
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
Sten Tolgfors (m) |
|
Anita Sidén (m) |
Anna Lilliehöök (m) |
Anne Marie Brodén (m) |
Anne-Marie Pålsson (m) |
Jeppe Johnsson (m) |
Karin Enström (m) |