1 Innehållsförteckning 16
2 Förslag till riksdagsbeslut 17
3 Mervärdesskatten 17
4 Den ”halva basbeloppsregeln” inom idrotten 17
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beskattningen inom den allmännyttiga ideella sektorn skall utformas på ett sätt som underlättar och stimulerar det ideella engagemanget och så att det ideella ledarskapet kan bevaras och utvecklas enligt vad i motionen anförs.
Finansdepartementet har lagt ett förslag till ytterligare EG-anpassningar i mervärdesskattelagstiftningen. Här föreslås en rad olika åtgärder som påverkar den ideella sektorn, t.ex. idrottsrörelsen. Den särskilda regel som undantar allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning slopas. Dessa kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om beskattningsbar person. För att den ideella sektorn även fortsättningsvis skall få en positiv särbehandling föreslås i utredningen att direktivets möjlighet att undanta ideella aktiviteter från skatteplikt utnyttjas. Vidare föreslås att en möjlighet att slippa mervärdesbeskattning införs för beskattningsbara personer vars sammanlagda intäkter av skattepliktiga omsättningar inom landet m.m. understiger 90 000 kr.
Den nya momsen föreslås gälla all utåtriktad verksamhet, all försäljning. Det innefattar t.ex. den kioskförsäljning klubbarna handhar, försäljning vid servering av t.ex. kaffe och bröd, försäljning av souvenirer, matchprogram osv. Dock skall inte moms betalas på entréintäkterna om det är en ideell förening som tar upp entrén. En skribent menade skämtsamt att en korv med mos nu skulle bli ”en korv med moms”.
Detta system leder rimligtvis till ökad administration ute i föreningarna och att en hel del av det ideella ledarskapet kommer att få avsättas för att sköta detta.
Den skillnad som råder i skattelagstiftningen mellan olika allmännyttiga ideella föreningar har berörts i ett antal motioner i riksdagen de senaste åren, främst den s.k. ”halva basbeloppsregeln” som gäller inom idrotten, men inte för andra allmännyttiga ideella föreningar. Enligt Thomas Karlsson, jurist på Riksidrottsförbundet, infördes denna regel i början av 1990-talet som en viss kompensation för de ökade kostnader som den svenska idrottsrörelsen skulle få till följd av ”århundradets skattereform”.
Karlsson fortsätter: ”Regeln innebär i klartext att s.k. allmännyttiga ideella föreningar som huvudsakligen bedriver idrottslig verksamhet – dvs. sammanfattningsvis våra idrottsföreningar och förbund – inte behöver betala arbetsgivaravgifter och verkställa skatteavdrag på ersättningar och förmåner till en och samma idrottsutövare om dessa totalt under ett och samma kalenderår inte uppgår till ett halvt basbelopp. För 2002 går gränsen vid 18 950 kr.” (Svensk Idrott, nr 3/2002, s. 31)
Karlsson förklarar också att regeln inte är ett grundavdrag, dvs. om maxbeloppet överskrids bara med en krona skall arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter på hela beloppet. Till ”idrottsutövare” räknas förstås aktiva idrottare, men också idrottsliga ledare som tränare, lagledare, materielförvaltare, domare och andra idrottsliga funktionärer. Dock omfattas inte t.ex. läkare, massörer och administratörer av denna regel.
Det är viktigt att poängtera att ersättningar/förmåner är skattepliktiga fullt ut för mottagaren och att utbetalaren skall upprätta kontrolluppgift till Skattemyndigheten. Den som mottar sådan ersättning får inte heller tillgodogöra sig denna som pensions- och sjukpenninggrundande inkomster. Det senare brukar vara ett argument för dem som menar att regeln skall ses som ett undantag, som inte skall spridas till andra allmännyttiga ideella föreningar, t.ex. kulturföreningar.
Samtidigt bör man fråga sig om de personer som lägger ner en del av sin tid på ideellt arbete i en idrottsförening eller kulturförening gör detta för att få framtida pensionspoäng. Knappast! Genom att undanta ett halvt basbelopp innan arbetsgivaravgift skall börja betalas ges möjlighet till att mindre ersättningar kan betalas ut som uppmuntran till det engagemang och all den tid ideella ledare lägger ner varje dag, året runt, år efter år och, inte minst viktigt, ett ideellt arbete som ger barn och ungdomar möjlighet till meningsfulla aktiviteter av varierande slag.
Den ”sociala ekonomin”, ett uttryck som är på modet, finns redan i det ideella föreningslivet. Det har gjorts beräkningar på Handelshögskolan som beräknat den samlade ideella insatsen till ca 300 000 heltidsarbeten. Det är rimligtvis enklare att de ideella ledarna får ägna sin tid och kraft åt själva kärnverksamheten i sin förening istället för att stor kraft får läggas på administrativ löne- och arbetsgivaravgiftshantering. Detta gäller givetvis oavsett om det handlar om arbetet i en fotbollsförening eller en teaterförening. Det kan inte ha varit lagstiftarens mening att försvåra verksamheten i ideella föreningar utanför idrotten. Därför bör regeringen överväga att ändra lagstiftningen så att den ”halva basbeloppsregeln” gäller även för allmännyttiga ideella föreningar i stort, åtminstone för olika kulturföreningar.
|
Stockholm den 23 oktober 2002 |
|
|
Peter Pedersen (v) |