Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomiska förutsättningar för ensamstående föräldrar som studerar.
Antalet studerande med barn under 18 år har ökat under hela 1990-talet. År 1996 var de drygt 60 000 eller 30 procent (SOU 1999:97). En rimlig förvän-tning är att denna grupp fortsätter att öka eftersom det i dag blir allt vanligare att människor går in och ut i arbetslivet med flera olika utbildningsperioder under livet. En följd av detta innebär också att fler och fler studenter i framtiden är försörjningspliktiga och att en del av dem är ensamstående med barn.
För många ensamstående studenter med barn är dagens studiemedelssystem otillräckligt. Det är en stor brist med tanke på de ökade krav som i dag ställs på den enskilda individen där ledstjärnan är kompetensväxling – genom vidareutbildning. Därför är det rimligt att se över vilka möjligheter som kan finnas inom socialförsäkringssystemets ramar för att även denna grupp skall kunna påbörja, genomföra och slutföra studier på högskolenivå.
Ett av Högskoleverkets projekt, StudS (Studenter i Sverige), har som uppdrag att beskriva de studenter som i dag finns vid universitet och högskolor i Sverige.
Högskoleverket skriver i sin årsrapport för 1998:
Det är stor skillnad mellan de studenter som har barn och de som inte har det. Trots att alla studenter får samma möjligheter så blir alltså det ekonomiska resultatet beroende på de yttre omständigheterna.
De skriver vidare:
Det bör dessutom framhållas att StudS undersökning avser hur studiemedelssystemet slår för olika grupper bland dagens studenter. Det är inte känt hur många personer det är som väljer att avstå från studier på grund av att studiemedelsreglerna inte passar dem i deras situation.
Välfärdsbokslutet konstaterar att Sverige gått mot en ökad inkomstojämlikhet och att framför allt ensamstående föräldrar – vilka i praktiken i huvudsak är kvinnor – har drabbats mycket hårt av den ekonomiska nedgången.
Ett modernt studiestödssystem bör kunna fungera i livets olika skeden och för människor som befinner sig i olika situationer. Det kan inte vara rimligt att ensamstående studenter med barn skall ges sämre möjligheter eller inga alls i sin studiesituation än vad övriga studenter ges.
Det är glädjande att det nu tillsatts en utredning om studerandes ekonomiska och sociala situation. Det är av största vikt att vi där får klarhet i hur förutsättningarna skiljer sig åt mellan ensamstående studenter med barn och övriga studenter och hur ett ökat stöd kan utformas inom socialförsäkringssystemets ramar. Utredningen bör ges hög prioritet så att det inom kort innebär konkreta förbättringar för denna grupp studenter.
|
Stockholm den 22 oktober 2002 |
|
|
Susanne Eberstein (s) |
Hans Stenberg (s) |