Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att förlänga omställningspensionen till 12 månader, i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar att fritidshus inte skall medräknas i underlaget för inkomstprövat bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt uppställning:

Anslag	Regeringens förslag, kr	Anslagsförändring, kr
20:2 Efterlevande-pensioner till vuxna	15 525 000 000	+ 35 000 000
20:3 Bostadstillägg till pensionärer	10 735 000 000	+ 90 000 000
Summa totalt för utgiftsområdet	52 547 320 000	+ 125 000 000

Inledning

Alla har rätt till en trygg ålderdom. Ingen skall på sin ålders höst behöva oroa sig för sin försörjning. Många förväntar sig att statens åtagande inför kommande pensionering skall vara tillräckligt. Andra har tecknat privata pensions- och sjukförsäkringar i övertygelsen att statens ekonomiska åtaganden inte räcker för den standard de vill ha.

Regeringen skriver i årets budgetproposition att ”alla som bor i Sverige skall kunna känna trygghet i livets alla skeden. Att ständigt behöva oroa sig för sin ekonomi är inte förenligt med en värdig ålderdom. ”Regeringen vill därför fortsätta att förbättra villkoren för de sämst ställda pensionärerna.”

De förbättringar regeringen föreslår är enligt vår uppfattning långt ifrån tillräckliga. Regeringens budget är svag, inte minst med tanke på de sämst ställda pensionärerna. Kristdemokraterna står bakom den pensionsreform som träder i kraft fullt ut från och med nästa år. Den kommer att leda till att pensionssystemet blir stabilt och att pensionerna på så sätt säkras. Vi anser dock att det finns flera förändringar som bör genomföras för att trygga den ekonomiska situationen för de äldre, särskilt för de sämst ställda pensionärerna.

I denna motion presenterar vi de anslagsförändringar vi föreslår i de delar som berör utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Förändringar av anslag som berör fastighetsskatten, förmögenhetsskatten, arvsskatten samt grundavdraget återfinns i Kristdemokraternas budget- och skattemotioner.

Änkepension

För tio år sedan beslutade riksdagens partier att de som blivit änkor före 1990 skulle få behålla änkepensionen enligt de gamla reglerna. 1997 avskaffade regeringen och Centerpartiet den möjligheten. 49 000 änkor berördes av beslutet och Riksrevisionsverket konstaterade i en utredning att drygt hälften förlorade hela folkpensionsdelen. Många av änkorna som drabbades av indragningen upplever att regeringen svikit ett sedan mycket lång tid ingånget avtal. Kristdemokraterna har varje år motionerat och finansierat ett återställande av änkepensionen, alltsedan det orättfärdiga beslutet mot änkepensionärerna togs. Regeringen har dock inte visat något intresse för vårt krav. Från och med nästa år träder det reformerade ålderspensionssystemet i kraft. Det innebär att såväl folkpension som pensionstillskottet försvinner och samtidigt avskaffas inkomstprövningen av änkepensionerna. Det är ett efterlängtat besked från de änkepensionärer som länge mötts av en oacceptabel nonchalans från regeringen och dess stödpartier.

Efterlevandepension

Kristdemokraterna vill när det gäller efterlevandepensionen gå längre än regeringen, detta med hänsyn till många enskildas situation. Regeringen har föreslagit en förlängning av omställningspensionen från sex till tio månader från år 2003 och ytterligare en förlängning till tolv månader först år 2005. Kristdemokraterna anser att omställningspensionen skall återställas till tolv månader i ett steg redan den 1 juli 2003, och anslår därför 35 miljoner kronor för detta ändamål.

Bättre för de sämst ställda pensionärerna

Ungefär en halv miljon av Sveriges pensionärer lever idag under mycket knappa förhållanden. Kristdemokraterna krävde därför i årets valrörelse att pensionerna till de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna tidigt under nästkommande mandatperiod skulle öka med motsvarande 1 000 kronor i månaden (före skatt) jämfört med nivån år 2002. Netto motsvarar alltså detta krav en ökning med ca 700 kronor per månad efter skatt. Det klargjordes också att både skattesänkningar och pensionsuppräkningar skulle kunna användas för att uppnå denna förbättring.

De sämst ställda pensionärerna kommer från och med nästa år att få en högre pension, med anledning av den pensionsreform som Kristdemokraterna aktivt medverkat till.

Kristdemokraterna föreslår dessutom i sitt budgetalternativ för 2003 en kraftig höjning av grundavdraget i den kommunala beskattningen. Från och med nästa år kommer samtliga pensionärer att betala skatt enligt samma skattesystem som alla förvärvsinkomsttagare. Det innebär att höjningen av grundavdraget också ger samtliga pensionärer sänkt skatt och därmed ökad behållning av pensionen. Fördelningsprofilen på vårt höjda grundavdrag ger i förhållande till inkomsten mest till pensionärer och förvärvsinkomsttagare med låga inkomster.

Sammantaget innebär det nya pensionssystemet och Kristdemokraternas skattesänkning att pensionerna för dem med lägst pension förbättras med ca 620 kronor per månad efter skatt, eller nästan 13 procent. De 620 kronorna i nettoförbättring per månad motsvarar en höjning av pensionen med ca 900 kronor före skatt (se tabell).

Pensionsnivån för de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna. Kr/mån	Netto	Motsvarar en bruttoförbättring före skatt på:
Lägstapension år 2002 för ogift pensionär, kr/mån (folkpension och pensionstillskott)	4 829
Höjning tfa nya garantipensionen	+450	+650
Kristdemokraternas skattesänkning (höjt grundavdrag)	+170	+250
Summa förändring	+620	+900
Summa ny nettopension år 2003, kd	5 449

Anm: I beräkningarna har en kommunalskattesats på 31 procent använts. I beloppet som avser förbättringen till följd av den nya garantipensionen ingår även effekten av det högre prisbasbeloppet år 2003. Även frånräknat denna inflationskompensation innebär Kristdemokraternas politik sammantaget en real ökning av pensionen med drygt 10 procent.

Kristdemokraterna har avsatt ett budgetutrymme för att under år 2004 kunna ta det sista steget för att uppnå en förbättring med totalt 1 000 kronor före skatt. Den exakta tekniken för att uppnå detta behöver övervägas vidare.

Pensionärer ska också få sänkt skatt!

Regeringen valde under förra mandatperioden att inte låta pensionärerna få del av de skattesänkningar de införde genom att som det hette ”kompensera för pensionsavgiften”. Regeringen kom dock på andra tankar och föreslog i 2002 års budgetproposition att pensionärerna, precis som Kristdemokraterna länge hävdat, bör få del av de senaste årens relativt goda tillväxt. Den grundavdragshöjning som Kristdemokraterna föreslår omfattar alla skattepliktiga transfereringar, även pensioner. Från år 2003 kommer, som nämnts ovan, hela pensionärskollektivet att beskattas i det vanliga skattesystemet (med undantag för den allmänna pensionsavgiften som pensionärer inte betalar). Detta leder med Kristdemokraternas föreslagna grundavdragshöjning till sänkt skatt för de flesta pensionärer med ca 200 kronor per månad, eller 2 400 kronor per år.

Förbättrat bostadstillägg

Allt färre pensionärer har behov av bostadstillägg. Det är glädjande. Men under inga omständigheter får de äldre som saknar ekonomisk kraft att själva finansiera en rimlig och normal boendestandard glömmas bort. Kristdemokraterna har ställt sig positiv till de förändringar som aviserades i propositionen om reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl. (prop. 2000/01:140), d.v.s. en höjning av ersättningsnivån på bostadstillägget från 90 till 91 procent av bostadskostnaden upp till 4 500 kronor per månad.

Kristdemokraterna anser dock att fritidsfastighet inte skall ingå i inkomstprövningen av bostadstillägg till pensionärer. Underlaget för beräkningen av bidraget skall baseras på permanentboende och inget annat. Flera fritidsfastigheter har idag ett så högt taxeringsvärde att förmögenheten omöjliggör bostadstillägg. Det är inte ovanligt att pensionärer skaffat sig ett fritidshus i unga år. Idag är det taxerade värdet högt med anledning av tomtvärdet, vilket i sin tur medfört att man ofta har en fastighetsförmögenhet. Det är inte rätt att människor skall tvingas till försäljning och därmed försämring av livskvaliteten för att erhålla bostadstillägg. Kristdemokraterna föreslår att fritidsfastighet inte skall ingå i underlaget för beräkning av bostadstillägget och anslår därför 90 miljoner kronor för att finansiera detta.

Slopa den statliga fastighetsskatten

Många pensionärer drabbas hårt av fastighetsskatten. Till skillnad från beskattning av löner, företagsvinster och konsumtion tas fastighetsskatt ut på en tillgång som inte ger någon löpande avkastning och inte kan omsättas i reda pengar med mindre än att huset säljs. Fastighetsskatten, som sägs vara en del av kapitalbeskattningen, utgör skatt på en beräknad icke existerande avkastning. Detta är en ologisk och verklighetsfrämmande skattekonstruktion. Grunden bör vara att människor skall kunna leva på sin lön eller pension. Boendekostnaderna som andel av inkomsten har nästan fördubblats de senaste 25 åren. Sverige har världens högsta skatter på boende, där fastighetsskatten är en bidragande del. Kristdemokraterna föreslår att den statliga fastighetsskatten avskaffas omedelbart därför att det är helt orimligt att människor skall beskattas så att de måste gå från gård och grund. Istället får kommunerna rätt att ta ut en avgift på maximalt 2 600 kronor per år för kostnader för räddningstjänst och gatuunderhåll m.m.

Sänkt arvsskatt och avvecklad förmögenhetsskatt

Kristdemokraterna kräver att taxeringsvärdena återställs till 2000 års nivå. Det medför att de enorma höjningarna av arvsskatten som skett på grund av fastighetstaxeringen uteblir.

Kristdemokraterna avskaffar sambeskattning av förmögenhet år 2003, och år 2004 sänks förmögenhetsskattesatsen till 1 procent. Den återgång till 2000 års fastighetstaxeringsvärden som vi föreslår innebär en ytterligare sänkning av förmögenhetsskatteuttaget.

Stockholm den 23 oktober 2002
Sven Brus (kd)
Inger Davidson (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Maria Larsson (kd)	Helena Höij (kd)
Dan Kihlström (kd)	Ulrik Lindgren (kd)
Torsten Lindström (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Olle Sandahl (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)